Under det tredje kvartalet ökade bankernas bolånemarginal till i genomsnitt 0,78%-enheter. En ökning från andra kvartalet då nivån var på 0,64%-enheter. Finansinspektionen har kommenterat detta och uppmanar konsumenter att jämföra och förhandla sina bolån.
Bruttomarginal är skillnaden på bankernas finansieringskostnad för bolån samt den rörliga bolåneräntan. Med andra ord är det vad de tjänar på de lån som inte har bunden ränta. Under tredje kvartalet 2024 var den genomsnittliga nivån på 0,78%. Det innebär i praktiken att en bank som get ut ett lån på 2 000 000 kronor tjänar i genomsnitt 1300 kronor per månad.
I jämförelse mot tredje kvartalet är det en ökning. Då var genomsnittet på 0,64% vilket i sin tur var en ökning från första kvartalet då nivån var på 0,59%. Bankerna har med andra ord sakta men säkert ökat sin bolånemarginal under hela året. Detta trots att det under samma period skett ett flertal sänkningar av styrräntan. Det visar på att bankerna inte sänkt sin rörliga ränta i lika stor omfattning som Riksbanken sänkt styrräntan och därmed bankernas upplåningskostnader.
Finansinspektionen uppmanar till jämförelse
Att bankernas bolånemarginal ökar innebär inte bara att de tjänar mer på bolånen och därigenom kan uppnå högre vinster. Det är även ett tecken på att bolånetagare har större möjlighet att förhandla till sig en lägre bolåneränta. En möjlighet som Moa Langemark, Konsumentskyddsekonom på FI, även uppmanar till.
– Just nu ser vi även att bankernas ränterabatter är förhållandevis höga, då finns det extra utrymme att förhandla ner din bolåneränta. Utgå därför alltid från bankens genomsnittsränta, inte listränta. Om du inte blir nöjd bör du se dig om efter en ny bank / Fi.se
Få hjälp med förhandlingen 💡
På Zensum.se kan du jämföra räntor hos flera olika banker med en enda ansökan. Med hjälp av deras tjänst får du en lista med bankernas olika erbjudanden och väljer själv om du vill accepterade något erbjudande eller inte.
Du kan även använda dessa erbjudanden som underlag när du ska förhandla med din nuvarande bank.
Tjänsten är helt gratis och du förbinder dig inte till något när du använder den.
Snittränta visar på förhandlingsmöjlighet
Att det finns stor förhandlingsmöjlighet hos bolånebankerna kan även ses i skillnaden mellan deras listräntor och snitträntor, dvs. vilken ränterabatt som de i genomsnitt ger. Ett exempel är Swedbank som för närvarande har en listränta på 4,74% och en snittränta på 4,09%. I genomsnitt lyckas alltså bankens bolånekunder förhandla ner ränta med 0,65%-enheter.
Skillnaden både i bolåneränta och möjlighet till ränterabatt skiljer sig alltså stort mellan bankerna, något som ger ett ”extra utrymme för att förhandla bolåneräntan” som Langemark påpekar.
Historiskt hög alternativ bolånemarginal
Ett alternativt sätt att räkna på bankernas bolånemarginal är att jämföra deras inlåningsränta på sparkonton utan bindningstid och bolånens rörliga ränta. Detta utifrån att bankerna även kan finansiera bolånen med insatt kapital.
De två alternativen att beräkna bolånemarginalen brukar ungefärlig följas åt vilket statistik från Riksbanken (se graf nedan) visar. Men från 2022 och framåt har en historiskt stor skillnad uppstått. En skillnad som visar att bankerna inte höjt sparräntan i samma utsträckning som Riksbanken har höjt styrräntan. Därmed kan bankerna även tjäna pengar på de lägre sparräntorna.
(Källa: Fi.se)
Betydligt lägre än under lågräntetiden
Även om en kraftig ökning av bankernas bolånemarginal har skett under hela 2024 så är nivån betydligt lägre än under ”lågränteperioden”. År 2015 införde Riksbanken minusränta för första gången i historien och bankernas högsta bolånemarginal nåddes de närmaste åren efteråt. Att detta inte fick speciellt stor uppmärksamhet kan berott på att den rörliga räntan var så låg att många inte fokuserade på att jämföra och förhandla den.