De flesta kommuner har balans på bostadsmarknaden

I år är det första gången, på 25 år, som antalet kommuner som har balans på bostadsmarknaden är större än antalet kommuner som har underskott. Men även om det blivit bättre balans finns ett tydligt underskott på vissa boendeformer. 

Varje år genomför den statliga myndigheten Boverket en undersökning där Sveriges kommuner får svara på frågor kring bostadsmarknaden inom kommunen. Inför årets rapport, BME 2026,  valde 287 av 290 kommuner att svara.

Statistiken visar bland annat att fler kommuner har balans mellan utbud och efterfrågan på bostäder men samtidigt påvisas en stor efterfrågan på vissa typer av bostäder. Inom en kommun kan det alltså både finnas för stort, och för litet, utbud. 

Fler kommuner har balans i bostadsutbudet

Betydligt fler kommuner, än vid tidigare mätningar, anser att bostadsmarknaden i kommunen är i balans, vilket Fastighetsnytt rapporterat om. 

Inte sedan 2001 har så stor andel (130 av 287) av kommunerna angett att det är en god balans mellan utbud och efterfrågan. Det är även första gången sedan dess som det är fler kommuner som anger att de har balans än kommuner som anger att de har underskott. 

Skillnaden är däremot stor mellan olika kommuner då underskott kvarstår i högskolekommuner och storstadsregioner. Framförallt är det i Stockholm, Göteborg och Malmö som ett stort underskott kvarstår.  

Obalans inom kommunen

Många kommuner nämner även att de kan ha ett överskott inom kommunen men samtidigt ett underskott på vissa typer av bostäder. Underskottet finns exempelvis inom ”större, prisrimliga hyresrätter, bostäder i markplan eller tillgänglighetsanpassade bostäder för äldre”. Bristen på dessa bostäder skapar även en inlåsningseffekt som gör att flyttkedjor uteblir.  

Stort behov bostäder med rimliga kostnader

I nästan 200 av de 289 kommunerna som omfattas av undersökningen finns ett stort behov av fler bostäder med ”rimliga boendekostnader”. Några hinder som kommunerna ser som orsak till detta är ”hushållens ekonomi, höga boendekostnader och svårigheter att få lån”.  

Framförallt är efterfrågan stor på billigare alternativ hos ”unga vuxna, hushåll med svag ekonomi och grupper som står långt bort från bostadsmarknaden”. Samtidigt som många kommuner har underskott på dessa bostäder kan de ha ett överskott på dyrare nyproducerade bostäder. 

Behov av anpassat boende

Ännu en slutsats är att kommunerna har ett stort behov av fler senior- och trygghetsboenden. De kommuner som inte har dessa boenden idag anger att de ser ett behov och av de som har dessa boenden uppger ungefär hälften att de behöver fler. 

Beräkningar anger däremot att nyproduktion av exempelvis trygghetsboenden förväntas bli på ovanligt låga nivåer under de kommande två åren. Problemet med för få av dessa boendealternativ förväntas alltså att kvarstå. 

Även när det gäller boenden för personer med funktionsnedsättning är behovet fortsatt stort. Bristen på bostäder har visserligen gått ner något mot historiska nivåer men det är fortfarande 132 kommuner som anser att de har ett underskott på dessa bostäder. Det är även 117 kommuner som anger att de har underskott på särskilda boenden för äldre (SÄBO). 

Återhämtning och större nyproduktion

Ytterligare en slutsats i rapporten är att kommunerna räknar med en viss återhämtning på nybyggnationer under 2026 och 2027. Det är däremot från historiskt låga nivåer och med flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka utvecklingen. 

Bland annat nämns att ”höga kostnader och svåra finansieringsvillkor begränsar byggandet”. Detta både för privatpersoner som önskar bygga en egen villa och för byggherrar som bygger flerfamiljshus.