Delade åsikter kring sänkt elskatt

I regeringens budgetproposition kommer både sänkt elskatt samt ett högkostnadsskydd på elpriset att finnas. Åtgärder som välkomnas av många privatpersoner och branschorganisationer. Men det finns även kritiska röster. 

Den 8:e september presenterade de styrande samarbetspartierna flera åtgärder som kommer att implementeras i budgetpropositionen för 2026. I regeringens pressmeddelande anges att dessa åtgärder kan ”stärka människors plånböcker” och innebär främst skattesänkningar och andra sänkta avgifter. Bland annat förväntas skatten sänkas på arbete, pension och sjuk- och aktivitetsersättning samt avgiften för förskola och fritidshem att sänkas. 

Två åtgärder införs även för att både minska och begränsa hushållens och företagens elkostnader. Det är sänkt elskatt samt införande av ett högkostnadsskydd mot höga elpriser. 

Sänkning av elskatt

Sänkningen av elskatten träder i kraft 1 januari 2026 och innebär att skatten sänks med 9,875 öre. I en debattartikel skriven av Ebba Busch (KD), Elisabeth Svantesson (M), Oscar Sjöstedt (SD) och Romina Pourmokhtari (L) anges att den ändrade skattenivån kommer att ”innebära en sänkning på 20 % från den normala skattesatsen”. En förändring som anges resultera i en ”betydande lättnad för hushåll och företag”.    

Högkostnadsskydd på elpriser

Utöver sänkt elskatt kommer även ett tillfälligt högkostnadsskydd införas som ett skydd mot toppar i elpriset. Skyddet anges bli aktivt i november 2025 och ska sedan gälla under hela 2026. 

Högkostnadsskyddet innebär att hushåll aldrig behöver betala mer än i genomsnitt 1,5 kr/kWh under en månad. Enstaka dagar kan alltså priset vara högre men genomsnittet under månaden får inte gå över denna nivå. Ett liknande stöd kommer även att utformas för de hushåll som använder gas som primär värmekälla. Däremot gäller högkostnadsskyddet enbart för privatpersoner och inte för företag. 

”Välkommet besked”

Bland de som är positiva till regeringens åtgärder finns exempelvis sparprofilen Claes Hemberg, som sedan i somras jobbar på Nibe.  På sin privata blogg skriver han att det är en fördel då sänkt elskatt ”inte bromsar elproduktionen”. Det ska istället ses som ”en rejäl putt, skjuts och signal” mot att samhället ”ska över till hundra procent el”. 

Även branschorganisationen Företagarna ser positivt på regeringens beslut. Magnus Demervall (vd på Företagarna) säger i ett pressmeddelande att ”det är ett mycket välkommet besked….När kostnaderna minskar frigörs resurser som kan användas till att investera, växa och anställa fler”.  Han påpekar däremot att sänkningen bara innebär att skatten återgår till nivån som var 2022, vilket var samma år som nuvarande regering tillsattes. 

”Belönar slöseri”

Det finns även ett flertal som är kritiska till förändringarna. Främst handlar det om att insatserna snarare förväntas gynna de som har hög elförbrukning snarare än att premiera de som vill energieffektivisera. 

Lotta Bångens (Energieffektiviseringsförening) är en av de som är kritiska mot regeringens förslag. I en debattartikel i Aftonbladet skriver hon att en ”sänkt elskatt belönar slöseri och är en stor risk”. Risken är att insatsen främst gynnar de som idag redan ”förbrukar mest el, snarare än de som har ansträngt sig för att optimera sin elförbrukning”. 

Incitamentet att sänka och energieffektivisera via bättre värmesystem blir därmed mindre än tidigare och istället förlitar man sig på att ”staten alltid kommer att kliva in och täcka kostnaderna, oavsett hur ineffektivt elen används”. 

Även inom tankesmedjan Tibro har frågan diskuterats och Per Everhill (civilekonom inom energibranschen) skriver i en artikel att ”ett högkostnadsskydd försvagar drivkrafterna att spara el när elsystemet är som mest pressat”. Regeringens åtgärder kan även minska lönsamheten i energieffektiviserade åtgärder samt minska tryggheten med bundet elavtal. Istället för ett högkostnadsskydd hade Everhill hellre sett bland annat energieffektivisering, utbyggd fjärrvärme och utbyggnad av energilagring.