Dolda bud är vanligt – men skapar irritation

SBAB:s Mäklarbarometer visar att var tredje bostadsrätt i Stockholm säljs via dolda bud. I storstadsregionerna sker i genomsnitt var femte försäljning av bostadsrätter eller villor via dessa bud. De flesta mäklare vill däremot förbjuda budalternativet. 

Om en spekulant på en bostad lämnar ett dolt bud till mäklaren innebär det att budet, och villkoren, inte får lämnas ut till övriga spekulanter. Målet kan exempelvis vara att skapa en fördel i förhandlingen då övriga spekulanter har svårt att skapa motbud. Budprocessen är mycket vanlig, inte minst i storstäderna. 

Var femte bostad i storstadsregionerna

Statistik från SBAB:s Mäklarbarometer visar att var femte bostadsaffär i storstadsregionerna sker via dolda bud. I Stockholm är det betydligt vanligare då var tredje bostadsrätt beräknas säljas via dolt bud. 

När många spekulanter ser att dolda bud används ökar även risken att de själva tillämpar budformen i kommande budgivning. Det blir därmed en trend som växer sig starkare.

65 procent av mäklarna vill förbjuda

Dolda bud är ett relativt vanligt fenomen men branschen är skeptisk och många anser att det i praktiken inte finns några vinnare när dolda bud används. 

Mäklarbarometern visar exempelvis att majoriteten (60 procent) av mäklarna vill se ett förbud. Mest negativa är mäklarna i Göteborg där 65 procent vill se ett förbud. I Malmö är åsikterna betydligt mer delade med 52 procent för ett förbud och 48 procent emot. 

Orsaken att många vill se ett förbud är att dolda bud minskar transparensen i affären och både skapar misstro och irritation hos spekulanterna. 

I pressmeddelandet från SBAB säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, att buden skapar ”oreda och missnöje hos övriga spekulanter och ofta även hos mäklaren”. Dessutom anser hon att buden påverkar ”bostadsmarknadens funktionssätt negativt”. 

Ingen direkt vinnare

De köpare som lägger dolda bud gör detta oftast för att kunna få en fördel i förhandlingen i jämförelse mot övriga spekulanter. Men statistik visar att buden oftast inte gynnar köparen. 

Av de tillfrågade mäklarna svarade 54 procent att köparen fick betala lika mycket som om budgivningen hade varit öppen och enbart 10 procent anges ha fått betala mindre tack vare budet. Däremot anses 26 procent av köparna få betala ett högre bud än om de gått via öppen budgivning. 

Dessutom missgynnas andra spekulanter av budgivningsprocessen. Det enda de får veta är att köparen har ett ”bättre bud” men utan att det går att ta ställning till vare sig belopp eller andra villkor. 

Hasselvik sammanfattar det med att ”det tycks inte finnas några uppenbara vinnare på företeelsen med dolda bud”.  Att budprocessen trots detta är relativt vanlig kanske kan ses som ett bevis på att marknaden inte alltid är 100 % rationell.