Frida Bratt: ”Det osar mardrömsår 2022” 

Experter förväntar sig både högre ränta och högre elpris under resterande 2026 samt under 2027. Dessutom kan både bensinpriset samt priset på månadskort i kollektivtrafiken gå upp. Kan det bli lika tufft som under mardrömsåret 2022?

Har Sverige till slut tagit sig ur lågkonjunkturen så att det går att förvänta sig bättre tider?  Inte nödvändigtvis och det finns tecken på att hushållen kan få betydligt högre boendekostnader under 2027. I en kommentar till det ekonomiska läget sammanfattar Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, med att det ”osar mardrömsåret 2022”. 

Flera andra tidningar har även rapporterat om de kommande ökade kostnaderna för hushållen, bland annat Aftonbladet i artikeln ”Dyr vinter väntar – här är alla smällarna”. 

Högre bolåneränta

Efter att Riksbanken låtit styrräntan vara oförändrad på 1,75 % sedan oktober 2025 har banken nu gett starka indikationer på att höjningar är närstående. Dessutom har redan ett flertal banker höjt de bundna räntorna med hänvisning till högre långa marknadsräntor.

Riksbankschefen Erik Thedéen har sagt att Riksbanken ser tre höjningar av styrräntan under 2026 och 2027 och att första höjningen förväntas bli i slutet av 2026. Marknaden tror däremot att det blir totalt fem höjningar fram till slutet av december 2027 enligt en undersökning genomförd av SEB. 

Hög räntekänslighet

Samtidigt som räntehöjningar förväntas ske är räntekänsligheten i Sverige på historiskt höga nivåer. Hela 77 procent av bolånen har rörlig ränta, enligt SCB, vilket innebär att en majoritet av bolånetagarna kommer att tydligt påverkas av räntehöjningar. 

Blir det tre höjningar, på 0,25 procentenhet vardera, kan de rörliga bolåneräntorna beräknas öka med 0,75 procentenheter. För ett bolån på 2 miljoner kronor innebär det en ökad årlig kostnad på 15 000 kronor. 

Får marknaden rätt och fem höjningar sker till slutet av nästa år, på vardera 0,25 procentenheter, blir samma lån totalt 25 000 kronor dyrare. 

Flera faktorer pressar upp elpriset

Även elprisets utveckling ser ut att vara negativt för privatekonomin. Flera experter har uttalat sig om att priset kan gå kraftigt uppåt. 

I en prognos på Energi.se  säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia, att elpriset förväntas bli betydligt högre under årets sista månader i jämförelse med samma period förra året. 

– Dubbelt så höga priser som i fjol och fortsatta stora prisvariationer är något som vi får räkna med även under höstmånaderna oktober till december

Det högre elpriset anges bero på primärt tre faktorer. För det första kan cirka hälften av kapaciteten från kärnkraftverken i södra Sverige inte utnyttjas på grund av driftstopp, underhållsarbete och liknande. 

För det andra påverkar konflikten kring Hormuzsundet då denna konflikt har resulterat i ett nästan fördubblat pris på naturgas. Är gaspriset högt kommer många välja andra energikällor vilket därmed trycker upp priset på dem. 

För det tredje är vattenmagasinen mindre välfyllda än normalt, främst i södra Sverige. I september låg fyllnadsgraden på 78 procent, två procentenheter under normalnivån på 80 procent.

Mer än dubbelt så dyrt elpris som 2025

Bixia anger ett förväntat genomsnittligt elpris på 68 – 138 öre/kWh beroende på elområde, under hösten 2026. Det kan jämföras med 28 – 56 öre/kWh som priset var på under samma period förra året. 

Samtidigt är det svårt att göra en prognos då det inte bara är utbudet som påverkar priset utan även till stor del efterfrågan. Prisbilden kan variera kraftigt utifrån om det blir en kall eller mild vinter. 

1 december kan drivmedel gå upp

Utöver att det kan bli dyrare att bo finns risken att drivmedelspriserna ökar i slutet av året. Orsaken är att en tillfällig skattesänkning på bensin och diesel löper ut 1 december. Mellan 1 juli och 30 november sänktes nämligen koldioxidskatten med 2,40 kronor per liter. 

Sänkningen går däremot emot EU:s regler för minimiskatt på drivmedel och ett tillstånd har getts till Sverige som godkänner den tillfälliga sänkningen. Det innebär att både regeringen måste välja att ansöka om nytt tillstånd samt att EU väljer att godkänna detta för att inte skatten ska gå upp igen. Tillsammans med moms kan det innebära en höjning med ca 3 kronor vid pump förutsatt att drivmedelsbolagen lägger över hela kostnaden på konsumenterna. 

Att välja att åka kollektivt kan vara ett alternativ men även den kostnaden kan komma att öka. Från 1 juli till 31 december i år gäller nämligen tillfälligt halverade priser på månadskort inom kollektivtrafiken. Hur styrande partier ställer sig till att förlänga en sådan subvention återstår att se. 

En slutsats som Frida Bratt drar i sin artikel är att hushållen gör sig en ”tjänst genom att åtminstone förbereda boendeekonomin på sämre tider”. Det är lätt att hålla med.