Kriget i Iran kan resultera i högre bolåneräntor

Kriget i Iran pressar upp priset på både olja, gas och el. Risken för inflation ökar och flera experter anser att chansen för räntesänkning under 2026 minskat kraftigt. Det kan till och med bli en höjning. 

I en analys från slutet av januari skrev SEB att de trodde att vice riksbankschefen Per Jansson ”kan vara öppen för en räntesänkning redan i mars”. Bankens huvudscenario var däremot att styrräntan förväntades förbli orörd under hela 2026. 

Även Nordeas huvudscenario, i början av januari, var att styrräntan skulle lämnas oförändrad under hela året och att förändring för första gången förväntades ske i början av 2027. 

Men sedan dess har Israel och USA anfallit Iran och Iran har bland annat hotat med att stänga Hormuzsundet. Händelser som gjort att flera banker nu ger en mer en negativ prognos på styrräntans utveckling under året.   

Stigande pris på olja och gas

Det ekonomerna framförallt ser som en risk är det ökade oljepriset. Priset på WTI-olja har på några dagar nått över 100 USD vilket kan jämföras mot prisnivåer på främst 60 – 70 USD under de senaste 12 månaderna.

Dessutom har priset på naturgas rusat med nära 80 % på bara några dagar efter krigsutbrottet. Både olja och naturgas transporteras via Hormuzsundet och Iran är en av de större producenterna.   

Visar det sig att det bara blir tillfälligt höga energipriser bör det inte påverka svenska inflationen nämnvärt. Biter sig däremot prisnivåerna fast, exempelvis av ett utdraget krig, kan det skapa inflationsproblem.  

Utifrån detta anser exempelvis Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, att det kan bli ”en höjning från Riksbankens sida till september i år och ytterligare en höjning om vi går fram till september 2027”. Det säger han till TV4 Nyheterna och hänvisar till att de ökade energipriserna ”riskerar att ge avtryck på inflationen”. 

Driver inflationen på flera håll

Högre pris på olja innebär exempelvis högre drivmedelskostnader vilket påverkar stora delar av samhället. Detta med allt från produktion till distribution. För att kompensera detta kan företag förväntas höja sina priser varpå inflationen är ett faktum. 

Dessutom kan höga priser på naturgas påverka kostnaden för att tillverka gödning vilket i sin tur påverkar kostnaden för att producera livsmedel. Ett högt gaspris påverkar även elpriset och marknaden förväntar sig cirka 10 % högre elpris under andra kvartalet, säger Christian Holtz på elkonsultbyrån Merlin & Metis.

Högre bensinpris – Högre inflation   

 Olle Holmgren, chefsstrateg på SEB, säger till Svd att det dyrare oljepriset snabbt kommer att märkas för svenska konsumenter. Bland annat utifrån att drivmedel står för 2,5 % av hushållens konsumtion och att högre oljepris snabbt kommer att speglas i högre drivmedelskostnader och elkostnader. 

Han säger att en långvarig höjning av oljepriset med 5 USD generellt påverkar den svenska inflationen med 0,10 procentenheter. Skulle priset stanna på 80 – 100 USD innebär det alltså en höjning med cirka 20 USD och därmed 0,40 procentenheter på inflationen. Hur Riksbanken agerar om inflationen ökar återstår att se. De flesta experter är däremot eniga om att någon sänkning av styrräntan under 2026 inte förväntas ske. En del ser till med en eventuell höjning på grund av risk för inflation, vilket direkt skulle påverka bolåneräntan och boendekostnaden för alla med bolån.