Mer sannolikt med ytterligare en räntesänkning än en höjning

Medan Riksbanken nyligen signalerat en stillastående styrränta på 1,75 procent under 2026, pekar nya analyser på att en ytterligare sänkning under året är mer trolig än en höjning. Inflationen fortsätter att överraska på nedsidan, och interna splittringar inom direktionen öppnar för en möjlig sänkning. Experter varnar för att marknadens förväntningar på höjningar är överdrivna.

Stillastående ränta som huvudspår – men risker på nedsidan

Riksbanken beslutade den 7 januari att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent, i linje med prognosen från december 2025. I den penningpolitiska rapporten upprepas budskapet om att räntan sannolikt förblir oförändrad åtminstone fram till slutet av 2026. Detta syftar till att stötta en ekonomi som sakta återhämtar sig efter de senaste årens turbulens, med en BNP-tillväxt som väntas ligga runt 2,7 procent under året.

Trots detta är huvudscenariot inte hugget i sten. Enligt SEB:s ekonomer är riskerna för styrräntan under 2026 tydligt på nedsidan, vilket innebär en större chans för sänkningar än höjningar. ”Marknaden överskattar risken för en höjning i år”, konstaterar bankens analytiker i en färsk rapport. Inflationen, som nu ligger nära Riksbankens mål på 2 procent, har visat sig mer dämpad än väntat i början av året, drivet av lägre energipriser och svagare global efterfrågan.

Splittring i direktionen: Jansson redo för mars-sänkning

En nyckelfaktor som tippar balansen mot lättnad är de interna meningsskiljaktigheterna inom Riksbankens direktion. Vice riksbankschef Per Jansson har signalerat öppenhet för en sänkning redan vid marsmötet, om inflationssiffrorna fortsätter att överraska nedåt. Jansson, som länge varit en röst för mer aktsam penningpolitik, ser tecken på att ekonomin behöver ytterligare stöd för att undvika en onödig inbromsning.

Däremot har riksbankschef Erik Thedéen och flera andra ledamöter en högre tröskel för fler lättnader. Thedéen har understrukit vikten av att inte riskera en ny inflationsuppsving, särskilt med tanke på osäkerheter kring geopolitiken och valutakursen. Trots detta bedömer SEB att Janssons inflytande kan väga tyngre om data pekar svagt – en sänkning med 25 räntepunkter i mars ses som ett realistiskt scenario med en sannolikhet på runt 30–40 procent.

Marknadens reaktion och implikationer för hushållen

Räntemarknaden har hittills prisat in en liten riskpremie för höjningar, med terminspriser som antyder en styrränta på uppåt 2 procent i slutet av året. Men enligt SEB är detta en missbedömning – verkliga oddsen för en höjning ligger under 10 procent. En sänkning skulle istället kunna pressa ner bolåneräntorna med 0,25–0,50 procentenheter, vilket ger hushållen andrum i en tid av stigande levnadskostnader.

För företag och investerare innebär ett mer löst penningpolitiskt läge positiva signaler. ”En tidigare sänkning skulle kunna accelerera återhämtningen i konsumtionen och bostadsmarknaden”, säger en talesperson för Handelsbanken i en relaterad analys. Samtidigt varnar kritiker för att för tidiga lättnader riskerar att blåsa upp tillgångspriser, som bostäder och aktier, utan att adressera underliggande strukturella problem.