Nu väljer bara två procent att binda räntan

Andelen nya bolånekunder som väljer bundet, eller delvis bundet, är på enbart 2 procent. En kraftig minskning sedan mars då nivån var på 12 procent. 

I mars 2026 valde 12 procent av SBAB:s nya bolånekunder helt eller delvis bunden ränta. En ovanligt hög nivå som inte uppnåtts sedan inflations- och räntechocken under 2022. Det innebar även ett trendbrott och en stor förändring mot tidigare mätning, som genomfördes i december 2025, då 5 procent valde bundet. 

Nu väljer nästan alla nya bolånekunder rörlig ränta. Den senaste statistiken från SBAB, som presenterades i mitten av juli, visar att enbart 2 procent av de nya bolånekunderna väljer att binda lånet. 

Inflationshot ökar bundna lån

I ett pressmeddelande från SBAB säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, att förväntan om högre inflation kan varit en bidragande orsak till att fler valde bundet i början av året, i jämförelse mot senaste kvartalet. 

– Under början av året var det relativt sett billigt att binda räntan. När kriget i Iran inleddes och inflationshotet växte gav det något av en räntebindningsboom.

Kriget i Iran började 28 februari och redan efter cirka två veckor skrev analytiker på bland annat Morningstar att kriget kunde leda till högre oljepriser, energipriser och inflation. Skulle det resultera i en långvarig inflation skulle Riksbanken behövt agera med räntehöjningar.  En möjlig förklaring är att alltså att oron för högre inflation och framtida räntehöjningar fick fler att binda räntan.

Nu är andelen som väljer bundet på liknande nivåer som under de senaste fyra åren. Som grafen visar kan den ökade andelen bundna räntor i mars ses som ett ”hack i kurvan” mot den normala nivån av andelen rörliga och bundna räntor sedan januari 2024. 

(Bildkälla: SBAB.se)

50 procent att räntan höjs

Det senaste riksbanksbeslutet om styrräntan togs 17 juni i år. Då beslutade direktionen att räntan, på 1,75 procent, skulle vara oförändrad. Men Riksbanken nämnde även att förväntan på en höjning ökat något sedan tidigare. Riksbankschef Erik Thedéen sa att det var ungefär 50 procents risk för höjning. 

Experterna är även oeniga och har relativt olika prognoser kring bolåneräntan. I början av sommaren publicerade exempelvis Danske Bank en konjunkturprognos som pekade på två räntehöjningar under hösten 2026. 

En sammanställning av Ekonomikanalen visade då att Handelsbanken och Nordea, vid samma tillfälle, trodde första höjningen skulle komma i början av 2027 medan SEB trodde på höjning i slutet av 2027. Analytiker på Swedbank ansåg att första höjningen skulle komma i början av 2028.