Nya bolåneregler beslutade | gäller från 1 april 2026

Riksdagen beslutade den 4 mars 2026, om nya regler för bolån som ska göra det lättare för fler att äga sin bostad. Lagändringarna träder i kraft den 1 april och innebär:

1. Kravet på kontantinsats vid köp av bostad sänks till 10 procent.
2. Amorteringskravet lättas.
3. Reglerna för tilläggslån/utökning av bolån ändras.

1. Sänkt krav på kontantinsats vid bostadsköp

Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde, vilket minskar kravet på kontantinsats vid bostadsköp. Från och med den 1 april sänks alltså kravet på kontantinsats från 15 procent ner till 10 procent.

2. Amorteringskravet sänks

Den del av amorteringskravet som gäller för hushåll med bolån över 4,5 gånger bruttoårsinkomsten tas bort. Kvar blir enbart amorteringskravet som baseras på belåningsgraden, dvs bolånets storlek i förhållande till bostadens värde.

3. Reglerna för tilläggslån ändras

Ett tilläggslån är ett lån som tas med bostaden som säkerhet. Det kan exempelvis handla om att man utökar sitt bolån för att renovera bostaden.

I dagsläget får man belåna sin bostad upp till 85% av bostadens marknadsvärde, oavsett om det gäller ett tilläggslån eller ett nyköp av en bostad. Med de nya reglerna får man bara ta tilläggslån/utöka sitt bolån upp till 80 % av bostadens marknadsvärde.

Utöver detta införs den så kallade ”tröghetsregeln” även för tilläggslån. Före 1 april innebär regeln att man bara kan omvärdera sin bostad vart femte år i syfte att ändra amorteringstakten. Denna regel utvidgas nu till att också gälla omvärdering av bostaden i syfte att utöka bolånet.

Tips 💡
Om du avser att utöka ditt bolån (ta ett tilläggslån) bör du göra det innan de nya reglerna träder i kraft. Då kan du belåna bostaden upp till 85 %. Väntar du tills de nya reglerna träder i kraft kan du endast belåna bostaden upp till 80 %.

Bakgrund och syfte

Regeringen motiverar lättnaderna med att de nuvarande kreditrestriktionerna har gjort det onödigt svårt för många – särskilt unga vuxna och barnfamiljer – att köpa sin första bostad eller flytta till något större när familjen växer. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har tidigare betonat att förslagen ska ”ge fler möjlighet att äga sitt boende”.

Riksdagens finansutskott ställde sig bakom propositionen (med reservation från S och MP), och beslutet klubbades med ikraftträdande redan en månad senare.

Hur påverkas olika grupper?

• Förstagångsköpare – Störst vinnare. För en bostad på 1 miljon kronor sjunker kravet på kontantinsats från 150 000 kr till 100 000 kr. Många hushåll som tidigare stått utanför marknaden kan nu komma in.
• De med befintliga bolån – De som idag tvingas amortera 3 % på grund av hög skuldkvot får automatiskt lägre amorteringstakt (max 2 %), vilket sänker månadskostnaden med flera tusen kronor för många.
• Renoveringslån / tilläggskrediter – Blir svårare. Maxbelåning sjunker till 80 %, vilket kan innebära att många behöver ta blancolån eller spara mer själva vid större renoveringar.

Kritik och risker

Flera aktörer, inklusive Finansinspektionen i tidigare remissvar, har varnat för att höjt bolånetak och sänkt amorteringstryck kan driva upp bostadspriserna – möjligen med 5–10 % på sikt enligt vissa beräkningar. Kritiker menar att de som redan står utanför marknaden riskerar att hamna ännu längre efter om priserna stiger snabbare än lönerna.

Privatekonomer betonar också att bankernas kreditprövning och krav på återbetalningsförmåga kvarstår – reglerna gör det inte automatiskt ”lättare” att få lån, men ökar utrymmet när banken väl säger ja.

De nya reglerna träder i kraft den 1 april 2026. Många mäklare rapporterar redan nu om ökad aktivitet på marknaden, då köpare och säljare positionerar sig inför förändringarna.

Ny fördelning av ansvar mellan Riksbanken och Finansinspektionen

Från och med den 1 april 2026 övergår ansvaret för att bestämma nivån på det kontracykliska buffertvärdet till Riksbanken från Finansinspektionen. Denna omfördelning av uppgifter inom makrotillsynen innebär också att riksbankschefen – istället för Finansinspektionens generaldirektör – nu blir ordinarie ledamot med rösträtt i styrelsen för Europeiska systemrisknämnden (ESRB).

Källa

🔗 Regeringskansliet