Så mycket dyrare bostad kan köpas efter 1 april

Hem / Nyheter / Så mycket dyrare bostad kan köpas efter 1 april

Bild på skribent Joakim Ryttersson Skribent:

Uppdaterad: 29 december 2025

Förutsatt att regeringens förslag röstas igenom kommer kravet på kontantinsats minskas från 15 % till 10 % den första april i år. Det kan innebära att bostäder för flera hundra tusen kronor mer än tidigare kan köpas. Men det finns en risk att effekten uteblir. 

I maj 2025 presenterades en statlig utredning med förslag på olika förändringar i gällande amorteringskrav. Utredningen togs emot väl av regeringen som har sammanställt ett förslag på nya bolåneregler som riksdagen kommer att rösta om i vår. Det mesta tyder på att riksdagen kommer att rösta igenom förslagen vilket i så fall skulle innebära att de nya reglerna börjar att gälla 1 april. Bland annat innebär det att kravet på kontantinsats sänks från dagens 15 % till 10 %. 

Lägre kontantinsats

Sänkning av nivån på kontantinsatsen sker för att öka möjligheten för förstagångsköparna att komma in på bostadsmarknaden. Detta genom att de inte behöver spara ihop lika stort kapital som tidigare för att kunna betala kontantinsatsen.  

För en bostadsrätt som kostar 1 500 000 kronor krävs det idag 225 000 kronor i kontantinsats och efter lagändringen skulle kravet vara på 150 000 kronor. De som exempelvis kan spara 50 000 kronor per år behöver idag spara i 4,5 år och med nya kravet bara 3 år. 

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson säger att förändringen kan ”sänka trösklarna in på bostadsmarknaden, inte minst för många unga”. 

Kontantinsatsen räcker längre

En sammanställning av genomsnittliga priset för en bostadsrätt med två rum, genomförd av Privata Affärer, visar hur mycket längre kontantinsatsen skulle räcka med de nya reglerna. 

En person som idag har 150 000 kronor kan maximalt köpa en bostad för 1 000 000 kronor. Efter lagändringen skulle samma summa kunna användas för ett bostadsköp på 1 500 000 kronor. Med 300 000 kronor idag räcker kontantinsatsen till en bostad för 2 000 000 kronor och efter ändringen skulle summan räcka till en bostad för 3 000 000 kronor. 

I praktiken kan därmed förstagångsköparna ”snabbare” komma in på bostadsmarknaden då kravet på lägre kontantinsatsen ger möjlighet till större bostadsköp än tidigare. Den största skillnaden kommer därmed att ses i storstäderna där bostadspriserna är som högst. 

Sammanställningen visar exempelvis att genomsnittspriset för en bostadsrätt, med två rum, i Stockholm kostar 3 369 050 kronor. För att köpa den bostaden idag krävs en kontantinsats på 505 358 kronor, vilket skulle kunna sänkas till 336 905 kronor den första april. 

Kom kompenseras via högre priser

De experter som är kritiska mot lagändringen pekar framförallt på att en lägre kontantinsats förväntas driva upp bostadspriserna. Det är exempelvis vad Anders Stenkrona på Nordea anger som en risk med lagändringen. I en artikel påpekar han att högre belåningsgrad kan leda till justering av bostadspriserna uppåt i så stor utsträckning att den önskade effekten uteblir. 

  • Förstagångsköparna kan visserligen ta mer i lån men högre bostadspriser gör att de inte nödvändigtvis hamnar i en bättre situation än de skulle haft innan regeländringarna. 

Resonemanget utgår från att bostadsköparna idag, till stor del, begränsas av kravet på kontantinsats, vilket även den statliga utredningen pekar på. Det är med andra ord köparnas tillgång till kapital som avgör hur mycket det är villiga att buda på en bostad. 

En person som har 150 000 kronor idag kan maximalt buda 1 000 000 kronor men efter lagändringen kan samma person ge ett bud på upp till 1 500 000 kronor. En möjlighet som flera experter ser som drivande för bostadspriserna, vilket i sig gör det svårare för framförallt förstagångsköparna att komma in på bostadsmarknaden. Om så sker har hela effekten av denna lagändring försvunnit. 

Men det är inte enbart kontantinsatsen som begränsar spekulanternas möjlighet att köpa en bostad. Banken måste även genomföra en så kallad KALP-kalkyl som visar på om låntagaren förväntas kunna hantera lånekostnaderna, detta även om räntan ökar över tid. Hur stor del det är KALP-kalkylen eller kontantinsatsen som blir förstagångsköparnas ”akilleshäl” efter första april återstår att se. 

Skribent - Joakim Ryttersson

Joakim har studerat fastighetsförmedling och fastighetsutveckling på Högskolan Väst samt arbetat som fastighetsmäklare på Bjurfors i många år. Nu vill han, via Ekonomifokus.se, förmedla kunskap och hjälpa besökarna att fatta bättre beslut vid köp och försäljning av bostad samt vid bolånerelaterade frågor. Utöver kunskaper inom bostadssegmentet har Joakim även ett stort intresse och djupgående kunskaper inom ekonomi och finans.

Följ diskussion
Meddela mig om
guest
Integritetspolicy

0 Kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer