Uppdaterad: 30 april 2025
Svenskarnas genomsnittliga räntekvot
Varje år släpper Finansinspektionen statistik över svenska bostadsköpares genomsnittliga räntekvot. Vi har sammanställt statistiken i interaktiva grafer och en tabell.
- Räntekvoten visar hushållets räntekostnad i förhållande till dess inkomst efter skatt.
- Räntekvoten räknas fram genom att dividera hushållets räntekostnad med dess inkomst efter skatt.
Exempel:
Hushållet har en årsinkomst på 700 000 kr efter skatt och årliga räntekostnader på 70 000 kr. 70000 / 700000 = 0,10.
Detta hushåll har en räntekvot på 10 % (före ränteavdraget).
Tabell
Tabellen visar den genomsnittliga räntekvoten före och efter ränteavdraget.
| År | Före avdrag | Efter avdrag |
|---|---|---|
| 2017 | 5,6 % | 3,9 % |
| 2018 | 5,1 % | 3,5 % |
| 2019 | 5,2 % | 3,6 % |
| 2020 | 5,3 % | 3,7 % |
| 2021 | 5,2 % | 3,6 % |
| 2022 | 11,2 % | 7,9 % |
| 2023 | 15,2 % | 10,7 % |
| 2024 | 13,3 % | 9,4 % |
Interaktiv tabell
Källa:
Se mer statistik
Vi publicerar även statistik över:
- Svenskarnas genomsnittliga månadsöverskott enligt KALP-kalky
- Svenskarnas genomsnittliga räntekostnader för bolån per månad
- Svenskarnas genomsnittliga amorteringstakt på bolån
- Genomsnittlig avgift per kvm bostadsrättsyta i BRF:er
- Genomsnittliga lån per kvm bostadsrättsyta i BRF:er
- Svenskarnas genomsnittliga belåningsgrad & skuldkvot
Skribent - Joakim Ryttersson
Joakim har studerat fastighetsförmedling och fastighetsutveckling på Högskolan Väst samt arbetat som fastighetsmäklare på Bjurfors i många år. Nu vill han, via Ekonomifokus.se, förmedla kunskap och hjälpa besökarna att fatta bättre beslut vid köp och försäljning av bostad samt vid bolånerelaterade frågor. Utöver kunskaper inom bostadssegmentet har Joakim även ett stort intresse och djupgående kunskaper inom ekonomi och finans.
Följ diskussion
0 Kommentarer