KALP kalkyl – kvar att leva på

Kvar-att-leva-på (KALP) är en kalkyl som bankerna använder för att beräkna hur mycket ett hushåll får kvar att leva på efter att boendekostnader, levnadskostnader och en rad andra kostnader räknats bort. KALP-kalkylen ligger till grund för bankens beslut om hur stort bolån som kan beviljas.

KALP Kalkyl – räkna ut kvar att leva på 2025

Med hjälp av vår kalkylator kan du räkna ut KALP, antingen med egna siffror för levnadskostnader eller baserat på Konsumentverkets schablonkostnader (som bankerna räknar med).

⬇️ Se hur man fyller i kalkylatorns fält korrekt

Hur mycket ska man ha kvar att leva på?

För att banken ska bevilja ett bolån behöver låntagaren ha en viss summa kvar att leva på. I denna tabell ger vi en fingervisning över hur mycket pengar ett hushåll behöver ha kvar att leva på för att beviljas bolån hos banken.

OBS, nivåerna i tabellen är generaliserande och vissa banker kan ha egna nivåer som skiljer sig lite från de i tabellen.

Så fyller du i kalkylatorns fält

Här förklarar vi vad som ska ingå och hur du fyller i kalkylatorns respektive fält.

Genomsnittlig KALP i Sverige

Här kan du se hur mycket det genomsnittliga svenska hushållet har kvar-att-leva-på varje månad.

KALP vid låneansökan

När en bank, eller annan långivare, får in en låneansökan måste de göra en kreditbedömning av personen. Denna bedömning består bland annat av en kreditupplysning samt KALP-kalkyl. 

I kalkylen anges personens inkomst och därefter beräknade månadskostnader för exempelvis mat, hushållskostnader och kläder. Många långivare utgår i detta fall från Konsumentverkets beräknade hushållskostnader men något krav på att dessa beräkningar måste användas finns inte. 

Skulle kalkylen visa att personen inte förväntas kunna betala den lånekostnad som uppstår ska inte lånet beviljas. Skulle långivaren ändå bevilja lånet kan de få dryga böter. 

KALP-kalkylen visar alltså två saker: 

• Har personen råd att betala lånets kostnader?
• Hur stort lånebelopp kan beviljas inom KALP-kalkylen?

(Hur mycket kan jag låna? – Danske Bank Sverige)

Hur beräknas KALP?

Det är upp till bankerna att avgöra hur de vill beräkna KALP. Det finns alltså inget krav på att de måste utgå från Konsumentverkets schablonuträkningar (förklaras längre ner i artikeln).  Däremot är det mycket vanligt att dessa schablonuträkningar används vilket även Stockholms Handelskammare slår fast i en rapport. 

Levnadsutgifter såsom mat, kläder, förbrukningsvaror, försäkringar, telefon etcetera baseras på Konsumentverkets referensvärden och är det som de flesta banker utgår ifrån. / Stockholms Handelskammare

Kalkylränta och övriga poster

Utöver Konsumentverkets hushållskostnader finns ytterligare poster i KALP-kalkylen. Det kan exempelvis vara:

Kalkylränta – Kalkylränta är några procent högre än bankens rörliga bolåneränta. Kalkylen tar därmed hänsyn till eventuella högre räntekostnader. Läs mer om kalkylränta och hur den beräknas. 

Övriga lånekostnader – Har låntagaren andra lån kan även dessa månadskostnader tas med i kalkylen. 

Transport – Banken kan ta hänsyn till om personen har bil eller inte. 

Övrigt – Banken kan även ha egna poster som de tar upp i sin kalkyl. Allt för att skapa en så tydlig bild som möjligt över personens framtida betalningsförmåga. 

Beräknade kostnader – inte faktiska kostnader

Eftersom uträkningen sker utifrån bland annat schablonbelopp från Konsumentverket behöver kalkylen inte överensstämma med låntagarens privatekonomiska situation. Även om låntagaren exempelvis har gjort en egen budget för bolånet, som visar att månadskostnaden kan hanteras, kan alltså banken neka ansökan. Detta utifrån att de utgår ifrån beräknade kostnader – inte faktiska kostnader. 

En undersökning av Riksbanken visar dessutom att hushållens faktiska kostnader i de flesta fall är betydligt högre än det schablonbelopp som Konsumentverket räknar fram. Det är alltså mycket viktigt att själv göra egna beräkningar på att lånekostnaderna kan hanteras inom den egna privatekonomin. 

Konsumentverkets beräknade hushållskostnader

Varje år genomför Konsumentverket beräkningar kring ”hur mycket pengar ett hushåll behöver lägga på mat och andra saker” (Beräknade hushållskostnader). Eftersom boendekostnader och transportkostnader är så individuella är dessa inte med i deras uträkning. Det resulterar i att de kostnader som Konsumentverket använder beräknas stå för cirka 40 % av hushållens totala kostnader. Detta fördelat på tre kategorier. 

• Individuella matkostnader – Beroende på ålder
• Övriga individuella kostnader – Exempelvis kläder, fritid och hygien
• Hushållets gemensamma kostnader – Exempelvis el, vatten, försäkringar

(Schablonkostnader 2025 för hushållets gemensamma kostnader)

Exempel:

Enligt Konsumentverkets uträkningar betalar en familj med två vuxna (30+) och två barn (7 & 9 år) totalt 11 120 kronor för mat. De individuella kostnaderna för familjemedlemmarna beräknas till 8220 kronor och de gemensamma kostnaderna till 6130 kronor. 

Det innebär att familjen har levnadskostnader på 25 470 kronor. Detta exklusive transportkostnader och boendekostnader. 

(Siffrorna ovan är från 2025)

Används även för statistik

KALP-kalkyler som grundas på Konsumentverkets schablonuträkningar används även inom statistik för att påvisa förhållanden på den svenska bolånemarknaden. 

Ett exempel är en uträkning som Stockholms Handelskammare gjort för att visa på hur svårt det kan vara för unga att köpa bostad i Stockholm. I rapporten ”Hur mycket krävs det för att köpa en 1:a i Stockholm?” visar de att över 70% av unga vuxna, 25 – 29 år, stängs ute från bostadsmarknaden. Deras KALP-beräkning visar nämligen att en person behöver ha en bruttolön på minst 35 000 kronor för att kunna få ett bolån som finansierar köpet av en liten etta i Stockholms län. För att bo Stockholm stad krävdes bruttoinkomst på 40 000 kronor. 

Vanliga frågor och svar