Riksbankens styrränta

Riksbankens styrränta påverkar in- och utlåningsräntan för bankerna i Sverige. Detta utifrån att bankernas upplåning sker mot Riksbanken. 

Med högre, eller lägre, styrränta kommer bankerna få en förändrad kostnad för sin upplåning – vilket resulterar i ändrade bolåneräntor. Orsaken att Riksbanken justerar styrräntan är främst för att öka, eller minska, inflationen i landet. 

Vad är Riksbankens styrränta?

Riksbanken har två primära uppgifter. Det är att sträva efter en inflationsnivå i Sverige på 2 % samt säkerställa att betalningar inom landets ekonomi kan ske på ett säkert sätt. Med inflationsmål på 2% menas att Riksbanken strävar efter en allmän prisökning i samhället på 2 % per år. 

Det ”verktyg” som Riksbanken kan använda för att påverka inflationen är styrräntan. Denna räntesats påverkar nämligen kostnaden för bankernas upplåning inför att de beviljar företagslån, bolån m.m. Bankerna lånar av Riksbanken till en räntesats som är 0,1 % högre än styrräntan. 

Under följande rubriker förklaras hur en höjd, en sänkt, styrränta förväntas påverka inflationen samt hur bolåneräntorna påverkas. 

Höjning av styrräntan ⬆️

En höjning av styrräntan sker om inflationen är högre än inflationsmålet, dvs. 2,0 %. Hur stor höjning som sker beror både på nuvarande inflationsnivå samt Riksbankens inflationsprognos. 

Om Riksbanken höjer styrräntan kommer bankernas upplåning bli dyrare. Detta återspeglas i högre räntor för de som vill låna av banken. Därmed kommer både färre att låna och lägre lånebelopp att beviljas. Det finns därmed mindre pengar i omlopp i samhället som kan användas för konsumtion. Med lägre konsumtion förväntas det allmänna prisläget pressas nedåt, dvs. inflationen minskas. 

Sänkning av styrräntan ⬇️

En sänkning av styrränta sker om inflationen är lägre än inflationsmålet, dvs. 2,0 %. Även här sker justeringen utifrån nuvarande nivå samt förväntade framtida förändringar. 

Med en sänkning av styrräntan blir det billigare att låna för både privatpersoner och företag. Det blir därmed mer pengar i omlopp i samhället och konsumtionen öka. Med ökad konsumtion förväntas både mer tillväxt ske och priserna pressas uppåt (inflation). 

Så påverkar styrräntan bolåneräntor

Som förklaras ovan påverkas bolåneräntorna primärt av förändringar i styrräntan. Detta utifrån att styrräntans nivå påverkar bankernas upplåningskostnader. 

En annan faktor som påverkar bankernas bolåneräntor är deras egen prognos gällande hur ränteläget kommer att förändras framöver. Detta syns främst i de bundna räntorna då dessa både speglar dagsläget och bankens förväntan på ränteändringar under bindningstidens längd. 

🔗 Se nuvarande nivåer och prognoser för bolåneräntor

Styrränta & boränta 

I tabellen nedan visas styrräntan under ett par datum 2008, 2018, 2019 och 2022. Tabellen visar tydligt att den rörliga boräntan följer utvecklingen av styrräntan. Som lägst var styrräntan på -0,50 % och under samma månad hade Nordea sin historiskt lägsta rörliga boränta, på 1,89 %. 

Skillnaden mellan styrräntan och boräntan är oftast ca 1-2%-enheter med ett kraftigt undantag kan ses i juli 2022. Då var skillnaden 2,84%-enheter. 

En bidragande orsak till denna stora skillnad kan vara att Riksbanken redan under sommaren var tydlig med att det skulle följa flera höjningar 2022, vilket även visas i tabellen. Några månader senare var styrräntan höjd från 0,75 % till 2,50 %. 

Jämför bankerna & få den lägsta räntan på ditt bolån, lånelöfte eller privatlån
På Lånekoll.se kan du söka lånelöfte samt jämföra räntor på bolån och privatlån hos ett stort antal olika banker med en enda ansökan och kreditupplysning. Lånekoll presenterar bankernas erbjudanden för dig på en lista så att du kan välja själv om du vill acceptera något erbjudanden eller inte.

Lånekoll kan även hjälpa dig att få ner räntan på dina befintliga bo- och privatlån. Du förbinder dig inte till något när du gör en ansökan och det är helt gratis.

Så påverkas sparräntan

Styrräntan påverkar även vilken inlåningsränta som bankerna får när de sätter in pengar hos Riksbanken. De får 0,10 % lägre än aktuell styrränta. Det är även orsaken till att de flesta banker inte gett någon ränta alls på sparkonton under tider då styrräntan legat på en mycket låg nivå. 

Historia – Styrränta, Reporänta, Marginalränta…

Namnet på Riksbankens ränta har ändrats över tid. Dess funktion har även ändrats något även om grunden, att skapa en stabilitet i ekonomin, har varit densamma. 

Marginalränta

Från 1985 till 1994 hette den marginalränta. Under denna period hade Sverige en fast växelkurs vilket innebar att Riksbankens uppgift var att bibehålla växelkursen genom bland annat ändringar i räntenivån. Dessa förändringar eskalerade under början av 90-talet då Riksbanken försökte försvara värdet genom att chockhöja svenska räntan. Under ett par dagar var den uppe på 500 %. Däremot var det under så kort tid att bolåneräntorna aldrig var uppe på denna nivå. Som mest var de uppe på lite drygt 20 %. 

Riksbanken blev till slut tvungen att släppa svenska kronan fri och därmed låta marknaden styra dess värde. Det resulterade i att marginalräntan lades ner och att i stället reporäntan infördes. 

Reporänta

Reporäntan infördes 1994 och var alltså en direkt orsak av fastighets- och finanskrisen. Dess högsta notering uppnåddes under hösten 1995 och låg då på 8,91 %. 

Styrränta

Den 8:e juni 2022 genomfördes ett namnbyte varpå reporäntan i stället fick heta styrränta. Detta påverkade inte dess funktion utan genomfördes enbart för att den skulle få ett mer ”ändamålsenligt namn”. 

Ordet reporäntan kommer från ett finansiellt instrument, repor, men sedan 2008 används dessa inte längre av Riksbanken vilket var orsaken till namnbytet. 

FAQ