Räntekvot

Räntekvot är ett ekonomiskt nyckeltal som används för att ställa en låntagares räntekostnader i förhållande till dess inkomst efter skatt.

Nyckeltalet visar hur stor del av inkomsten som går till att betala räntor.

Beräkna räntekvot

Räntekvoten beräknas genom att dividera låntagarens räntekostnader med dess disponibla inkomst (inkomst efter skatt). För att räkna om summan man räknat fram som ett decimaltal till en procentsats multipliceras den med 100.

Räntekvot = Räntekostnader / Disponibel inkomst

• Disponibel inkomst: Inkomst efter skatt.
• Räntekostnader: Kostnaderna för räntor på bolån. Man lan även välja att räkna med räntekostnader för andra lån om man vill beräkna låntagarens totala räntekvot.

🔗Läs mer om ränteavdraget & beräkna det med vår kalkylator

Vad är en hög respektive låg räntekvot?

En hög räntekvot gör att låntagaren blir känslig för räntehöjningar. En låg räntekvot innebär att låntagaren kan kännas sig lugn med att räntehöjningar kommer att kunna hanteras väl.

Förklaringar och kontext

• Bra räntekvot (under 17 %): En räntekvot under 17 % innebär att mindre än en sjättedel av inkomsten går till räntekostnader. Detta ger hushållet en betydande ekonomisk buffert och är ofta en nivå som banker ser positivt på vid låneansökningar.
• Acceptabel räntekvot (17–25 %): Vid denna nivå används en måttlig del av inkomsten till räntekostnader. Hushållet har fortfarande utrymme för andra utgifter, men bör vara försiktigt med ytterligare skuldsättning.
• Dålig räntekvot (över 25 %): När mer än en fjärdedel av inkomsten går till räntekostnader blir hushållet sårbart för ekonomiska förändringar. Detta kan signalera hög skuldbörda och begränsad flexibilitet.

Exempel

Ett hushåll med en disponibel inkomst på 40 000 SEK per månad och räntekostnader på 5 000 SEK har en räntekvot på (5 000 / 40 000) × 100 = 12,5 % (bra).

Om samma hushåll har räntekostnader på 10 000 SEK, blir räntekvoten (10 000 / 40 000) × 100 = 25 % (acceptabel, men på gränsen till dålig).