Marknaden ändrar syn – första räntehöjning kan komma redan i början av 2027

För en vecka sedan lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad och upprepade bedömningen att den kommer ligga kvar på 1,75 procent ”en tid framöver”, i linje med den bana som lades fram i september. Där framgår att en första höjning väntas först mot slutet av 2027.

Både före och efter mötet har det hänt en del på räntemarknaden. Förväntningarna har gått från att peka mot ytterligare en sänkning nästa år till att marknaden nu prisar in att en höjning kommer tidigare än Riksbanken signalerar. Just nu visar prissättningen hög sannolikhet för en höjning redan under första halvåret 2027.

Bakgrunden är en mer optimistisk syn på tillväxten. Tredje kvartalet blev något starkare än väntat, det börjar synas viss rörelse på arbetsmarknaden och den globala oron har dämpats i takt med minskade spänningar mellan USA och Kina.

”Det finns små signaler på att ekonomin äntligen är på väg åt rätt håll, och det är det marknaden tar fasta på. Men någon snabb återhämtning är det inte tal om, trots sänkningen i september, som inte var helt inprisad, och regeringens stora stimulanspaket nästa år. Först 2027 väntas vi lämna lågkonjunkturen bakom oss och gå in i ett mer normalt ekonomiskt läge”, säger Robert Sjölin Drake, oberoende makroanalytiker.

Eventuella hot mot återhämtningen

Samtidigt saknas inte hot mot en återhämtning. Sjölin Drake beskriver läget som bräckligt.

”Vi vet fortfarande inte hur Trumps tullar kommer att slå eller hur länge trögheten på arbetsmarknaden består. Den har visat sig segare än många trott. En ytterligare risk är en större börskorrigering om AI-hajpen klingar av. Skulle hushållens tillgångar plötsligt minska kraftigt riskerar efterfrågan snabbt att dämpas. Därför ska man inte helt utesluta ytterligare en räntesänkning.”

Inflationen väntas nästa år ligga runt 1 procent i snitt och omkring 1,7 procent 2027, enligt Riksbankens bedömning – en bild som i stora drag delas av analytikerkåren.

”När det gäller inflationen ser det stabilt ut framöver. Nästa år väntas den bli riktigt låg, runt 1 procent, delvis till följd av den sänkta matmomsen. Under 2027 stiger den något men ligger fortfarande tydligt under målet. Därefter ser vi en stabilisering kring Riksbankens mål på 2 procent. Med en ekonomi som då väntas ha tagit fart finns ingen anledning för Riksbanken att ligga kvar på en expansiv nivå, utan man kan närma sig ett mer neutralt läge för att minska risken för överhettning och nya obalanser.”