Skuldkvotstak

Ett skuldkvotstak reglerar hur stort bolån som kan tecknas i förhållande till låntagarens årsinkomst. Det är vanligt med nivåer på 5 – 6 gånger årsinkomsten. Vid hög skuldkvot kan även amorteringskravet påverkas. 

Så beräknas skuldkvot

Skuldkvot beräknas genom att bolånets storlek divideras med låntagarens, eller låntagarnas, årsnettoinkomst. Inom nettoinkomst ingår bland annat lön, barnbidrag och studiebidrag. Om det finns en gräns på skuldkvoten, som påverkar villkoren för bolånet, kallas det för skuldkvotstak. 

Exempel:

Erik och Johanna vill köpa en villa tillsammans och vill därför teckna ett lån på 2 500 000 kronor. Deras gemensamma årsinkomst, inklusive barnbidrag, är 600 000 kronor. Deras skuldkvot är därmed 4,17 (2 500 000 / 600 000 = 4,17). Eftersom banken har skuldkvotstak på 5 blir de beviljade lånet. 

Så påverkar du av skuldkvotstak

Bolånetagare påverkas främst av bankernas egna skuldkvotstak, vilka anger hur stort belopp som kan lånas ut via bolån. Med hög skuldkvot kan däremot även amorteringsbeloppet påverkas. 

Regler från banken

De flesta bolånebanker använder skuldkvotstak som en begränsning för hur stort belopp som bolånet får vara på. Många är transparenta och nämner nivån på sin hemsida medan andra inte väljer att ange det offentligt. 

En vanlig nivå på högsta skuldkvot som kan accepteras är 5 – 6. Är nivån på 5 innebär det alltså att låntagare kan teckna ett bolån som är 5 gånger större än dess årliga nettoinkomst. 

Att banken har ett skuldkvotstak på 5 innebär däremot inte att samtliga bolånetagare får låna upp till denna nivå. Även kreditvärdighet och andra faktorer påverkar högsta möjliga bolånebeloppet. 

EFN Förklarar – Skuldkvotstak

Regler för amortering

Skuldkvotstak används även för att beräkna hur stort belopp som måste amorteras årligen på ett bolån. I detta fall brukar däremot begreppet ”skuldkvotsgräns” även användas vilket är mer korrekt. 

• Tak – Ett stopp på hur stort bolån som får tecknas. 
• Gräns – En gräns som får passeras men då men då gäller andra villkor

År 2018 infördes det ”skärpta amorteringskravet” som innebar att 1% extra måste amorteras per år om låntagaren har en skuldkvot på över 4,5.

 Därför tillämpas skuldkvotstak

I Finansinspektionens analys ”Makroekonomiska effekter av skuldkvotstak” anges det att med ett skuldkvotstak blir ”hushållen mer motståndskraftiga mot störningar”. Med störningar menas större ekonomiska händelser, som exempelvis kraftigt höjda räntor. En motståndskraftighet som därmed även minskar risker för större finansiella kriser i samhället. 

…ju fler som begränsas av skuldkvotstaket, desto mindre blir risken för och konsekvenserna av en framtida finansiell kris.  Fi.se

Taket ska alltså ses som en ”säkerhetsåtgärd” som gör att hushållen inte lånar mer än de långsiktigt klarar av att hantera. I analysen nämns däremot även att en begränsning av lånemöjligheten kan resultera i minskning av ”hushållens konsumtion och (att) den ekonomiska aktiviteten dämpas”. Det är även ett av de argument som ofta lyfts fram vid kritik mot att använda skuldkvotstak. 

Vanliga frågor och svar