Under 2024 har antalet BRF:er som begärts i konkurs ökat kraftigt. Under det första halvåret var det 85 stycken vilket kan jämföras med helåret 2023 med enbart 48 stycken. Orsaken är däremot inte främst höga räntor och svag ekonomi.
I genomsnitt gick enbart 18 bostadsrättsföreningar i konkurs per år mellan åren 2013 och 2021. Därefter kom ett tydligt trendbrott med 71 föreningar år 2022 och 48 år 2023. I år nås ett dystert bottenrekord då det redan efter ett halvår varit 85 föreningar som ansökt om konkurs.
Det kan tyckas finnas ett samband mellan perioden av låg styrränta och sedan de räntehöjningar som påbörjades under 2022. Men statistik visar att det sällan är skenande kostnader som är den avgörande faktorn. Det kan självklart påverka föreningens ekonomiska stabilitet men det som sticker ut är snarare att många föreningar drivs av kriminella personer.
Fler anmälningar om misstänkta brott
Att bostadsrättsföreningar tas över av kriminella är ett problem som bland annat lyfts upp av Borätt Forum. De hänvisar till siffror från Tillväxtanalys som visar att antalet konkurser ökar men att även antalet anmälningar om misstänkta brott ökat till Ekobrottsmyndigheten. Att antalet anmälningar ökat är även något som Ekobrottsmyndigheten bekräftar till Borätt Forum.
I korthet tar kriminella över styrelsen och kan därefter tömma föreningen på pengar via exempelvis falska fakturor. Ett förfarande som delvis kan ske utifrån att få medlemmar är tillräckligt insatta i föreningens ekonomiska struktur. Dessutom är det bara styrelsen som har möjlighet ta och genomföra ekonomiska beslut.
Ett exempel, som SVT rapporterat om, är en bostadsrättsförening i södra Stockholm där byggherren, en affärspartner och dess fru, sitter kvar i styrelsen två år efter de boende flyttat in. De boende har berättat för SVT att föreningen har skulder på över nio miljoner som inte betalats. De har visserligen försökt byta ut styrelsen men eftersom föreningen är så liten, och byggherren anser sig ha tre röster, kunde byggherren ensam rösta fram vilka som skulle sitta i styrelsen kommande år.
Styrelsen skriver till SVT att föreningen inte är nära konkurs men flera av de boende har reagerat och föreningen är för tillfället under revision från Skatteverket.
Så påverkas de boende
En firmatecknare för en bostadsrättsförening har juridisk rätt att lämna in en konkursansökan. Det behövs alltså inte något beslut från en stämma eller att samtliga ledamöter skriver på ansökan.
En konkursförvaltare utses, av den lokala tingsrätten, som tar över och driver konkursboet. Detta med målet att sälja tillgångar så att skulderna i möjligaste mån kan regleras. I praktiken kan därmed samtliga fastigheter säljas till ett fastighetsföretag. De boende har rätten att bo kvar men då genom att betala marknadsmässig hyra till den nya fastighetsägaren. Eventuella bolån måste däremot fortfarande betalas. Det resulterar i att de boende kan få en mycket kraftig ökning av månadskostnaden då bolånet och hyran tillsammans kan skapa en månadskostnad som är över 300% större än tidigare. Många har därmed inte råd att bo kvar och måste flytta samtidigt som återbetalning av bolånet löper vidare.