Ränteavdraget tas delvis bort – så kan du fortsätta dra av räntekostnader under 2026

Från och med 2026 försvinner ränteavdraget helt för lån utan säkerhet, som privatlån och blancolån. Men det betyder inte att du måste acceptera högre kostnader. Genom smarta strategier som att utöka ditt bolån eller belåna din aktie- och fondportfölj kan du fortsätta dra nytta av ränteavdraget på upp till 30 procent av dina räntekostnader.

En ny era för ränteavdraget – vad händer 2026?

Ränteavdraget har länge varit en populär skatteförmån i Sverige, där privatpersoner kunnat dra av upp till 30 procent av betalda räntor på lån i deklarationen. Från inkomståret 2026 tas det helt bort. Det innebär att räntor på privatlån, kreditkortsskulder och andra blancolån inte längre ger någon skatteåterbäring.

Bolån och andra lån med säkerhet, som hypotekslån mot fastighet eller värdepapper, påverkas inte. Dessa förblir fullt avdragsgilla, vilket öppnar dörren för kreativa omstruktureringar av din skuldsättning. Enligt Swedbank kan förändringen slå hårt mot de som litar på avdraget för att hantera vardagsekonomin, men det finns goda chanser att minimera effekterna.

”Det här är ett tillfälle att se över hela din låneportfölj”, säger Anna Svensson, privatekonom på Bluestep Bank. ”Många inser nu vikten av att flytta skulder till säkrade former för att behålla avdragsrätten.”

Alternativ 1: Utöka ditt bolån

Den mest raka lösningen för många är att konsolidera obelånade skulder in i det befintliga bolånet. Om du har ett privatlån på 100 000 kronor med 5 procents ränta betalar du årligen 5 000 kronor i ränta. Utan avdrag från 2026 blir det en extra kostnad på 1 500 kronor per år (30 procent av räntan). Genom att utöka bolånet med samma belopp kan du istället dra av hela räntan, vilket sparar dig de 1 500 kronorna.

Så gör du:

• Kontakta din bank: De flesta banker, som Nordea och Länsförsäkringar, erbjuder bolåneutökningar med säkerhet i bostaden. Räntan på bolån ligger ofta lägre än på privatlån – vilket ger dubbel effekt.
• Tänk på värdet: Se till att din bostad har tillräckligt värde för att täcka den ökade belåningen. En värdering kan kosta 2 000–5 000 kronor, men det lönar sig långsiktigt.

För en genomsnittlig svensk hushåll med 200 000 kronor i privatlån kan detta spara tusentals kronor årligen, enligt beräkningar från Compricer.

Alternativ 2: Belåna din värdepappersportfölj

Har du en stabil aktie- eller fondportfölj? Då är belåning mot värdepapper ett flexibelt alternativ. Nätmäklare som Montrose erbjuder värdepappersbelåning där du kan låna med aktier och fonder som säkerhet till en låg ränta. Räntan blir avdragsgill eftersom det är ett lån med säkerhet.

Så gör du:

• Välj rätt produkt: Sök efter ”investeringslån” eller ”belåning värdepapper”. Exempelvis kan du flytta ditt privatlån till ett sådant lån och använda avdraget fullt ut.
• Risker att väga in: Portföljen måste vara tillräckligt stabil – det är bara stabila aktier och fonder som kan belånas. Om värdet på dina innehav sjunker riskerar du tvångsförsäljning, men det ger lägre ränta än blancolån.
• Exempel: Med en portfölj på 500 000 kronor kan du belåna 350 000 kronor. Ränta på 3 procent ger 10 500 kronor årlig kostnad, varav 3 150 kronor dras av i skatt – en nettovinst jämfört med ett blancolån.

Ekonomifokus betonar att detta passar investerare med långsiktig horisont, men varnar för att inte överbelåna.

Vad säger experterna – och nästa steg?

Förändringen är en del av en bredare reform för att minska hushållens skuldsättning, enligt regeringen. Men för individen handlar det om planering. ”Boka ett möte med din rådgivare innan årsskiftet – det kan spara dig pengar redan i deklarationen 2027”, råder Svensson på Bluestep.

Oavsett val är det viktigt att räkna på din specifika situation. Med rätt åtgärder kan 2026 bli året då du optimerar din ekonomi istället för att den optimerar dig.