Kreditprövning

Kreditprövning är den process som banker och långivare genomför för att avgöra om en person förväntas kunna hantera ett lån. Processen tar bara någon minut och omfattar exempelvis kreditupplysning och information på låneansökan. 

Då sker kreditprövning

Enligt svensk lag måste alltid en kreditprövning genomföras inför att ett lån eller en kredit beviljas. Detta för att säkerställa att den som skickat in ansökan har ekonomiska förutsättningar att hantera skulden. Det illustreras i följande exempel där en person ansöker om bolån:

1. Ansökan om bolån

En bolåneansökan skickas in till Bank A. I ansökan finns bland annat information om den personens inkomst, anställningsform och familjesituation. 

2. Kreditprövning genomförs

Bank A påbörjar nu en kreditprövning på personen. Det sker genom att de inhämtar information om personens ekonomiska situation. Detta primärt via tre vägar:

• Ansökan – Den information som personen anger i bolåneansökan.
• Kreditupplysning – Kreditupplysning från UC (Vid bolån används enbart UC). På upplysningen finns ett sammanlagt betyg (kreditbetyg) som anger vilken kreditvärdighet personen har. 
• Kompletteringar – Banken kan även begära in kompletterande uppgifter. Det kan exempelvis vara lönespecifikationer eller anställningsavtal.

Kreditprövningen innebär alltså att banken tar hänsyn till information från flera olika källor för att skapa en tydlig bild av personens förmåga att hantera eventuellt bolån. 

3. Svar på låneansökan

Vanligtvis tar en kreditprövning inte mer än någon minut. Detta utifrån de digitala, och till stor del automatiserade, informationsflöden som bankerna har tillgång till.  Vid bolån kan det däremot vara ett preliminärt beslut vilket betyder att ytterligare dokument måste skickas in innan lånet kan utbetalas.    

4. Ökning av lånebelopp

Vid en väsentlig ökning av lånebeloppet måste långivaren återigen göra en kreditprövning. Detta för att säkerställa att personen har ekonomisk förmåga att hantera den större skulden. 

Begreppen i korthet

Kreditprövning – Kartläggning av personens ekonomiska möjlighet att hantera en skuld. Genomförs av banker och långivare vid ansökan som lån/kredit. 

Kreditupplysning – Sammanställning av en persons ekonomi främst utifrån offentlig information. Beställs av kreditupplysningsföretag (UC, Creditsafe, Safenode mfl) som en del av en kreditprövning. 

Kreditbetyg – På kreditupplysningen finns ett kreditbetyg. Hos UC kallas det för UC-Score. Det speglar personens totala kreditvärdighet. 

Kreditvärdighet – En persons statistiska möjlighet att återbetala en skuld. Låg kreditvärdighet innebär att risken är stor att lånet inte kan återbetalas. 

Vad ska kontrolleras?

Vilken information som långivaren behöver ta hänsyn till, vid en kreditprövning, varierar beroende på flera faktorer. Det är exempelvis stor skillnad om ett bolån ska beviljas på flera miljoner eller om ansökan gäller ett kreditkort med kreditgräns på 10 000 kronor. 

Däremot måste alltid ”god kreditgivningssed” följas, vilket nämns i Konsumentkreditlagen.  Ytterligare riktlinjer finns i Finansinspektionens allmänna råd om krediter. 

Eftersom det inte finns någon lag som reglerar hur prövningen ska gå till kan det variera mellan olika banker. Det är en av orsakerna till att vissa bolånebanker kan ge positivt svar på bolåneansökan samtidigt som andra nekar bolån. Dessutom kan kreditprövningen avgöra hur stora lånebelopp som kan beviljas. Att jämföra flera bolånebanker handlar alltså inte enbart om att försöka få lägsta räntan utan kan även vara avgörande för få lånet beviljat på önskat belopp. 

Specifika krav för bolån

I Konsumentkreditlagen §12 anges ett par specifika villkor kring kreditprövning inför bolån.  

• Krav på dokument – Låntagaren ska ”på ett klart och begripligt sätt” få information om vilka dokument som behöver lämnas in för att en komplett kreditbedömning ska kunna genomföras. Dessutom ska det ges information om att bolånet kan nekas om inte dessa dokument lämnas in. 
• Ej övervägande del på säkerhet – Kreditprövningen får inte ”till övervägande del” grundas på värdet på säkerheten. Banken får inte heller ta med i beräkningen att bostaden förväntas öka i värde. Enda undantaget är vid kapitalfrigöringskrediter. 

Återbetalningskrav även vid bristande kreditprövning

Även om det skulle framgå att långivaren har brustit i kreditprövningen måste skulden återbetalas. Det går alltså inte att få skulden avskriven och hänvisa till att långivaren inte genomfört en korrekt ekonomisk bedömning. 

Det företag som fälls för bristande kreditprövning kan få varningar och straffavgift. Ett exempel är att OPR Finance fick betala 5 miljoner i straffavgift efter att kammarrätten fastslagit att ”30 % av de som tog krediter hos företaget inte kunde betala tillbaka i tid”. 

Informationsplikt

I det fall som banken, eller annan kreditgivare, inhämtar information från externa källor ska detta meddelas till personen. Ett exempel på detta är när kreditupplysning sker. Då skickas automatiskt en omfrågandekopia till den som ansökan gäller. Där finns information om vem som tagit kreditupplysningen. 

Information om krediten nekas

Om kreditprövningen resulterar i att ansökan nekas ska detta snarast meddelas den som ansökt. Det ska då även framgå orsak till beslutet. I det fall som orsaken beror på information från extern databas (exempelvis kreditupplysning) ska dessa uppgifter nämnas samt vilken extern databas som använts. 

På detta sätt kan personen tydligare förstå orsaken till det nekade beslutet och förbättra sina möjligheter inför framtida ansökningar. 

Därför behöver kreditprövning ske

Kreditprövning sker både utifrån lagkrav samt utifrån bankens långsiktiga affärsverksamhet. 

Lagkrav och Konsumentsäkerhet

Den primära orsaken till att ekonomisk granskning av låntagarens ekonomi genomförs är att det i Konsumentkreditlag (2010:1846), §12 anges att det måste ske. Däremot anges inte exakt hur och vilken information som behöver användas. 

Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Krediten får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande.  §12

Kreditgivarens affärsverksamhet

En annan orsak är att kreditgivaren behöver göra en riskanalys för att avgöra om utlånat kapital förväntas kunna återbetalas. I annat fall uppstår kreditförluster vilket påverkar företagets ekonomiska utveckling negativt. 

Vanliga frågor och svar