Avgiften för bredband kan vara fyra gånger så hög för personer som bor i hyresrätt än för de som bor i bostadsrätt. Främst handlar det om att en bostadsrättsförening kan teckna kollektivavtal för sina medlemmar. Det är även en lösning som Hyresgästföreningen gärna skulle se att fler bostadsbolag tog efter.
En jämförelse som Dagens Nyheter genomfört visar att hyresgäster minst betalar 200 – 300 kronor mer för bredband än personer som bor i bostadsrätt. Detta även om de har samma bredbandsleverantör och hastighet. Dessutom blir prisskillnaden större ju snabbare, och därmed dyrare, abonnemang som jämförs. Orsaken är framförallt att det är flera mellanhänder för hyresgästen samt att varje hyresgäst har individuellt avtal.
Ett eller fler avtal
De flesta får tillgång till internet via ett stadsnät. Ett nät som kommunen äger och underhåller för att ge tillgång till internet till så många medborgare som möjligt. Kostnaden till detta nät är däremot exakt lika oavsett om uppkoppling önskas i en bostadsrätt eller hyresrätt. Till DN anger kommunikationschefen på Stokab (Stockholms Stads bolag) att kostnaden hos dem är 60 kronor per lägenhet.
Via stadsnätet kan internetleverantörer, som exempelvis Comhem, Telia och Bahnhof, erbjuda avtal till privatpersoner och företag. Här är första skillnaden mellan hyresrätt och bostadsrätt. Detta genom att bostadsrättsföreningar tecknar avtal för hela föreningen och dess medlemmar medan det vid hyresrätter krävs ett avtal per lägenhet.
Det innebär att bostadsrättsföreningar kan ta del av stordriftsavtal då internetleverantörerna kan ge kraftiga rabatter när anslutning sker till ett stort antal lägenheter på samma gång.
Flera som gör påslag
Den andra orsaken till den stora prisskillnaden är att fler aktörer tar del av avgiften som betalas av en person som bor i en hyreslägenhet. Utöver att stadsnätet och bredbandsbolaget ska ha sin del tar i regel även hyresvärden en viss avgift. Detta för att täcka kostnaden för installation och underhåll av uppkopplingen. En bostadsrättsförening måste visserligen också täcka dessa kostnader men gör det generellt via månadsavgiften vilket gör att det inte speglas i en högre avgift för bredbandet.
Dessutom tar bredbandsmäklaren, även kallad för kommunikationsoperatören, en viss del av avgiften för hyresrätter. En aktör som hanterar trafiken och ser till att internetoperatörerna kan konkurrera på samma villkor om kunderna.
Större kostnad ger högre moms
Utöver att kostnaden för internet består av avgifter till olika bredbandsaktörer tillkommer moms på 25%. Det innebär att den totala skillnaden som betalas mellan de som bor i bostadsrätt och hyresrätt kan skilja med närmare 300 – 400 %. I uträkningar som DN presenterar var gemensnittliga kostnaden för en bostadsrätt 90 – 200 kronor medan det för hyresrätt var 400 -800 kronor.
Gruppavtal kan vara en lösning
En lösning på problemet är att fastighetsägare i allt större grad låter kostnaden för internet ingå i hyran. Därmed kan de förhandla om gruppavtal med internetleverantörerna och pressa priset rejält. Det är även en lösning som Stefan Björk (förhandlingsspecialist på Hyresgästföreningen) förordar.
I våra hyresförhandlingar kräver vi enhetspriser för hyresgästernas bredband. Vi ser mycket hellre att bostadsrättsföreningarnas lösning också kommer till hyresgästernas del
Ett bostadsbolag som valt att låta internet ingå i hyran är AF Bostäder i Lund. I likhet med bostadsrättsföreningar har de tecknat ett kollektivavtal med internetleverantören och på detta sätt fått ner priset avsevärt för sina boende. I detta fall höjdes inte ens hyran då den totala kostnaden inte var speciellt stor.
Även hyresvärden Blomsterfonden har valt ett liknande koncept. Via deras gruppavtal fick de boende TV, bredband och telefoni för cirka 200 kronor per lägenhet. Ett pris som beräknas vara ungefär hälften av vad de boende hade fått betala med individuella avtal.
Den enda nackdelen med dessa kollektivavtal är att hyresgästerna inte själv har möjlighet att välja internetleverantör och i vissa fall inte heller hastighet. Stefan Björk menar däremot att det betydligt lägre priset väger upp att valfriheten försvinner.
Slutpriset är det allra viktigaste för hyresgästerna. Det klart om det är tio kronors skillnad mellan kollektiva bredbandsavtal och nuvarande system så kan det vara till valfrihetens fördel, men skillnaden handlar ju om flera hundra kronor per månad.