Så kan ändrad reavinstskatt påverka bostadsmarknaden

KD vill att skatten på bostadsvinster succesivt ska sänkas utifrån hur länge som bostaden ägts. Åsikterna är delade vilket resultat det skulle ge gällande rörligheten på bostadsmarknaden. 

I mitten av november sa KD-ledaren Ebba Bush att partiet kommer driva frågan om en succesiv minskning av reavinstskatten vid bostadsförsäljningar. Målet med ändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden och på detta sätt minska bostadsbristen som finns i delar av landet. Till SvD säger hon att förslaget fått en ”enorm respons” och att det kan bli en viktig valfråga inför valet kommande år. 

Ökad rörlighet 

Förslaget innebär att de som ägt en bostad i 5 år får en minskning på reavinstskatten med två procentenheter. Detta från nuvarande 22 % till 20 %. Därefter ges ytterligare en minskning med 2 procentenheter per år. Det innebär därmed att de som ägt bostaden i 16 år kan sälja den utan att behöva betala någon vinstskatt alls. 

Skattesänkningen beräknas kosta staten 12 – 15 miljarder i förlorade skatteintäkter. Det kan jämföras med att ungefär samma summa lades på klimat, miljö och natur, via den statliga budgeten, under 2024. Bush anser ändå att kostnaden är värt det förväntade resultatet. 

” … trögrörligheten på den svenska bostadsmarknaden är ju inte heller någon liten fråga. Det får enorma konsekvenser för barnfamiljer som vill komma in i villasegmentet” säger hon till SvD som en kommentar till partiets förslag. 

Villaägarna och flera partier är positiva

Intresseorganisationen Villaägarna har inte kommenterat förslaget från KD på sin hemsida men är generellt kritiska till reavinstskatten. I ett debattinlägg från förra året skriver de att ”den höga reavinstskatten skapar inlåsningseffekter och bidrar till att pensionärer bor kvar i bostäder som är för stora och krävande för deras behov”. Detta samtidigt som många barnfamiljer har svårt att hitta passande bostäder. En sänkt reavinstskatt ”skulle bidra till ökad rörlighet”.

Även Moderaternas bostadspolitiska talesperson, David Josefson, ser fördelar i ett minskat skattetryck på bostadsvinster. Detta för att minska inlåsningseffekten och därmed öka rörligheten. I en intervju till Bostadspolitik.se säger han att ”…reavinstskatten gör att många bostäder inte utnyttjas optimalt”. Hur eventuell förändring av reavinstskatten bör ske kan han däremot inte säga och poängterar att ”förändringar i skattesystemet måste hanteras varsamt”. 

Bostadspolitik.se har även frågat övriga riksdagspartier kring hur de ställer sig till förslaget från KD. Det parti som var mest positivt var Liberalerna, vilka lämnade in ett liknande förslag för några år sedan. I en sammanställning av SvD anges att Liberalerna vill se ”en gradvis avtrappning och att skatten åtminstone halveras till 11 %”. 

”Kan belöna de som inte säljer”

Daniel Waldenström, från Institutet för Näringslivsforskning, är en av de som är kritiska till förslaget. I debattinlägget ”Slopa reavinstskatten? Nej – gör den rättvis istället” skriver han att motiveringen från KD är ”vag” och ”ger utrymme för tolkningar”. Han hänvisar även till en rapport från OECD som visar på att Sverige är ett av de länder med högst bostadsrörlighet. Vid mätningen, 2020, var rörligheten på 39 % vilket då var högst i EU. De nordiska grannarna Finland och Danmark låg betydligt lägre med 30% respektive 27 %. Han håller med KD i att rörligheten skulle öka med deras förslag men att det snarast handlar om en ”marginaleffekt”. 

Det förslag som KD har lagt fram skulle även, enligt honom, belöna de som inte säljer. Detta utifrån att de lägre skattenivåerna uppstår efter fem år och att bostadsägarna sedan ”tjänar” ytterligare 2% för varje år de bor kvar. Detta fram till att de bott kvar i minst 16 år. 

S vill öka bostadsbyggandet

Ett parti som är kritisk till förslaget är Socialdemokraterna. I en intervju till Bostadspolitik säger partiets bostadspolitiska talesperson, Joakim Järrebring att Sverige istället ”behöver fler bostäder och en mer rättvis bostadspolitik”. 

Den enskilt viktigaste åtgärden, för att öka rörligheten på bostadsmarknaden, är enligt honom fler bostäder. Att satsa på minskad reavinstskatt ser han enbart som ett sätt att gynna de som redan är starka på bostadsmarknaden. 

– En lägre reavinstskatt skulle leda till en förmögenhetsöverföring till de hushåll som gjort stora vinster på de kraftigt höjda bostadspriserna, samtidigt som de genom ränteavdragen haft subventionerade lån. 

De flesta är alltså överens om att minskad, eller helt borttagen, reavinstskatt skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden. Men om det är värt 12 – 15 miljarder samt hur stor effekten egentligen skulle bli finns det olika åsikter om. De som är kritiska till förslaget från KD menar att pengarna kan användas på ett bättre sätt för att förbättra bostadsmarknaden i Sverige.