Konjunkturinstitutet om räntor & ekonomi i september 2025

Stockholm, 24 september 2025 – I sin nya prognos för den svenska ekonomin spår Konjunkturinstitutet (KI) en fortsatt dämpad inflation och en försiktig återhämtning, driven av lägre räntor och stigande reallöner.

”Den fulla effekten av räntesänkningarna har ännu inte realiserats, och sänkningen behövs för att stabilisera inflationen och resursutnyttjandet under 2026–2027″, skriver KI i scenariosektionen om penningpolitik.

🔗 Ladda ner hela september-2025-rapporten här

Inflationen

Inflationen, mätt som KPIF, väntas sjunka till 0,9 procent under 2026 – betydligt under Riksbankens mål på 2 procent. Orsaken är främst den tillfälliga sänkningen av matmomsen från 12 till 6 procent från april 2026 samt lägre elskatt, vilket ger en direkt effekt på cirka 0,9 procentenheter. ”Den tillfälligt nedtryckta inflationen föranleder inga ytterligare räntesänkningar”, konstaterar KI, då effekterna bedöms vara övergående.

Bolåneräntor

När det gäller bolåneräntorna pekar KI på en tydlig nedåtgående trend under 2025. Lägre styrränta och ett dämpat globalt ränteläge kommer att sänka hushållens räntekostnader, vilket syns i KPI:s komponent för räntekostnader på bostäder. Enligt prognosen sjunker räntekostnadernas bidrag till inflationen med 13,4 procent under 2025, en följd av fallande räntesatser på bolån. Detta ger en extra skjuts åt hushållens reallöner: När lönerna deflateras med KPI (som inkluderar ränteeffekter) ökar reallönerna med hela 2,9 procent 2025, jämfört med 1,0 procent deflaterat med KPIF.

”Stigande reallöner och sjunkande bolåneräntor förbättrar hushållens finansiella situation och köpkraft under resten av 2025”, framhåller rapporten i sammanfattningen. Detta väntas driva på konsumtionen, som redan har ökat fyra kvartal i rad och blir en nyckel för den bredare konjunkturåterhämtningen.

Längre fram, i ett scenario för 2027–2029, vänder utvecklingen uppåt. Styrräntan höjs då till 2,75 procent för att motverka tryck från offentliga underskott kopplade till försvarsuppbyggnaden. Den tioåriga statsobligationsräntan, som ofta påverkar bolåneräntor, stiger gradvis till 3,1 procent i slutet av perioden, drivet av ett högre globalt ränteläge.

KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl betonar osäkerheten: ”Räntutvecklingen hänger på inflationens bana och den globala konjunkturen. Vi ser en stabilisering kring målet på 2 procent från 2027, men risker från handelspolitik och energipriser kvarstår.”

Rapporten

Rapporten bygger på statistik fram till 19 september och inkluderar ett scenario där ekonomin når balans 2027, med BNP-tillväxt på 2,1 procent det året. Fullständiga prognoser finns i KI:s databas på konj.se.

Bakgrund: Konjunkturläget publiceras fyra gånger per år och används som underlag för den ekonomiska politiken. Den svenska ekonomin har präglats av en lågkonjunktur sedan 2023, men tecken på återhämtning syns i stigande konsumtion och BNP under andra halvåret 2025. För mer detaljer, se www.konj.se.