Uppdaterad: 23 september 2025
Riksbanken sänker styrräntan till 1,75%
Stockholm, 23 september 2025 – Sveriges Riksbank har idag meddelat att styrräntan sänks med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Beslutet, som fattades av Riksbankens direktion, syftar till att ge ytterligare stöd åt den svenska ekonomins återhämtning och stabilisera inflationen kring målet på 2 procent på sikt.
Enligt rapporten ”Penningpolitisk rapport September 2025” förväntas styrräntan ligga kvar på denna nivå under en tid framöver, förutsatt att inflations- och konjunkturutsikterna håller i sig.
🔗 Ladda ner hela den penningpolitiska rapporten för september 2025
Bakgrund till sänkningen
Inflationen i Sverige har varit högre än väntat under sommaren, med en KPIF-inflation på 3,2 procent i augusti – delvis drivet av oväntat höga elpriser. Exklusive energi låg inflationen på 2,9 procent, vilket är närmare Riksbankens tidigare prognos. Riksbanken bedömer att den förhöjda inflationen är tillfällig, bland annat på grund av effekter från viktförändringar i KPI som väntas normaliseras nästa år. Företagens prisplaner har sjunkit till nära historiskt normala nivåer, och kronan har stärkts sedan augusti, vilket dämpar importpriserna och inflationstrycket.
Samtidigt är konjunkturen svag. BNP-tillväxten har varit lägre än förväntat under första halvåret 2025, med en ökning på endast 0,5 procent under andra kvartalet. Hushållens konsumtion har ökat långsamt, och nivån är fortfarande under toppnivåerna från början av 2022. Arbetslösheten har stigit till över 8,5 procent, och vändningen på arbetsmarknaden väntas dröja. Regeringens aviserade skattesänkningar, inklusive en tillfällig halvering av momsen på livsmedel från april 2026 till slutet av 2027, bedöms dämpa inflationen tillfälligt nästa år utan att påverka det underliggande inflationstrycket i större utsträckning.
Riksbanken betonar att sänkningen ska stödja en starkare konjunktur. Fortsatt sjunkande räntekostnader och stigande reallöner för hushållen väntas bidra till återhämtningen. Finanspolitiken blir mer expansiv 2026, men väntas därefter anpassas till det finanspolitiska ramverket, med minskande budgetunderskott.
Prognos för styrräntan framöver
Enligt Riksbankens prognostabeller förväntas styrräntan utvecklas enligt följande (årsgenomsnitt i procent):
| År | Styrränta |
|---|---|
| 2024 | 3,6 |
| 2025 | 2,1 |
| 2026 | 1,8 |
| 2027 | 1,9 |
Prognosen inkluderar en real styrränta som sjunker under perioden, bortsett från en tillfällig uppgång i början på grund av lägre inflation. Den reala styrräntan beräknas som ett kvartalsmedelvärde baserat på prognoser för KPIF-inflationen. Riksbanken noterar att osäkerheten är hög, med risker från geopolitiska spänningar, amerikansk handelspolitik och svaga statsfinanser i länder som USA och Frankrike.
Andra räntor och relaterade aspekter
Rapporten diskuterar även andra räntor och deras koppling till styrräntan:
- Hushållens bolåneräntor: På grund av korta räntebindningstider i Sverige (ofta rörliga eller korta fasta perioder) slår förändringar i styrräntan snabbt igenom till de räntor som hushållen betalar. Detta skiljer sig från många europeiska länder, där längre bindningstider gör att ECB:s styrränteförändringar påverkar hushållen långsammare.
- Långsiktiga räntor: Prognosen för 10-årsräntan (statsobligationsräntan) är 2,2 procent 2024, 2,3 procent 2025, 1,9 procent 2026 och 1,8 procent 2027. Detta återspeglar förväntningar på lägre inflation och stabilare ekonomi.
- Internationella jämförelser: I USA sänkte Federal Reserve sin styrränta i september till intervallet 4–4,25 procent, driven av en avmattad arbetsmarknad. Marknadsaktörerna väntar ytterligare en eller två sänkningar i år. ECB lämnade däremot sin styrränta oförändrad i juli och september efter sju tidigare sänkningar, och förväntas hålla den stabil året ut.
- Omvärldens styrräntor: En sammanvägning av styrräntor i USA, euroområdet, Norge och Storbritannien prognostiseras till 4,1 procent 2024, 2,8 procent 2025, 2,4 procent 2026 och 2,4 procent 2027.
Riksbanken understryker att styrräntan är det huvudsakliga verktyget för penningpolitiken, men kan kompletteras med köp eller försäljning av värdepapper vid behov, som under finansiell oro.
Risker och osäkerhet
Trots positiva signaler som stärkt krona och sjunkande prisplaner kvarstår osäkerheter. Hushållens sparbeteende kan dämpa effekterna av skattesänkningarna, och geopolitiska konflikter (som kriget i Ukraina och spänningar i Mellanöstern) kan påverka global tillväxt och inflation. Om inflationen inte faller som väntat, eller om återhämtningen blir svagare, kan penningpolitiken justeras.
Riksbankens rapport betonar öppen kommunikation för att underlätta utvärdering. Nästa penningpolitiska möte hålls enligt schemat, med protokoll som publiceras knappt en vecka efter beslut.
Denna sänkning kan ge lindring för högt belånade hushåll och stimulera konsumtion, men experter varnar för att låga räntor på längre sikt kan öka risken för obalanser i ekonomin. Håll dig uppdaterad via Riksbankens webbplats för mer detaljer.
Läs mer om räntor
Skribent - Joakim Ryttersson
Joakim har arbetat som fastighetsmäklare i många år och vill nu via Ekonomifokus.se förmedla kunskap och hjälpa besökarna att fatta bättre beslut vid köp och försäljning av bostad samt vid bolånerelaterade frågor. Utöver kunskaper inom bostadssegmentet har Joakim även ett stort intresse för ekonomi och finans. Tillsammans med Andreas Hogmalm startade Joakim företaget Hojjo Sverige AB som grundade bostads- och ekonomisajten Ekonomifokus.se. Företaget äger och driver även andra hemsidor, Boupplysningen.se, Aktiekunskap.nu och Aktiewiki.se exempelvis.
Följ diskussion
0 Kommentarer