Regeringens förslag på nya bolåneregler 2026

Regeringen har föreslagit omfattande lättnader i bolånereglerna för att underlätta för fler, särskilt unga, att ta sig in på bostadsmarknaden. Förslagen, som presenterades i juni i år, inkluderar slopandet av det skärpta amorteringskravet (den del av amorteringskravet som baseras på årsinkomsten) och en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent av bostadens värde. Men förändringarna väcker splittrade reaktioner – medan vissa ser dem som en välkommen öppning, varnar andra för ökade risker och stigande bostadspriser.

Vad innebär förslagen?

Regeringens promemoria från den 17 juni 2025 föreslår flera förändringar för att göra reglerna mer flexibla:

• Slopat skärpt amorteringskrav: Det extra kravet på 1 procent för höga inkomstrelaterade lån tas bort. Det ursprungliga amorteringskravet kvarstår dock – 2 procent årlig amortering vid belåningsgrad över 70 procent och 1 procent över 50 procent.
• Höjt bolånetak: Från 85 till 90 procent av bostadens värde, vilket minskar kravet på kontantinsats med upp till 5 procent.
• Begränsningar för tilläggslån och omvärdering: Tilläggsbelåning får inte överstiga 80 procent av värdet, och omvärdering för att utöka lån får ske högst vart femte år.
• Ny lagstiftning: Ansvaret för reglerna flyttas från Finansinspektionen (FI) till en specifik lag, vilket ska ge tydligare ramar.

Förslagen är ute på remiss och förväntas träda i kraft den 1 april 2026, förutsatt att de godkänns av riksdagen. Detta innebär att de flesta förändringar kan påverka nya lån från våren nästa år.

🔗 Räkna ut ditt amorteringskrav – kalkylator
🔗 Bolånetaket – regler

Videoklipp från presentationen

För många förstagångsköpare kan förändringarna innebära en rejäl lättnad. Ta ett exempel: För en bostad värd 3,5 miljoner kronor minskar den obligatoriska kontantinsatsen från 525 000 till 350 000 kronor vid höjt bolånetak – en skillnad på 175 000 kronor. På amorteringssidan kan slopandet av det skärpta kravet spara en låntagare med ett 3 miljoner kronor stort lån upp till 2 500 kronor per månad, pengar som istället kan gå till buffertsparande eller andra utgifter.

Men det finns en baksida. Större lån leder till högre räntekostnader, och experter varnar för att hushållen blir mer känsliga för räntehöjningar. Sparekonomen Frida Bratt från Nordnet poängterar: ”Amortering är ett tryggt sparande som motsvarar bolåneräntan. Med lättnaderna ökar risken för överbelåning, särskilt i en osäker ekonomisk tid.”

Dessutom riskerar förändringarna att driva upp bostadspriserna ytterligare. Enligt en rapport från Riksbanken, som remissvarat på förslaget, kan höjt bolånetak öka efterfrågan och leda till prisökningar på 2–5 procent i storstäderna, vilket i sin tur gör det svårare för framtida köpare.

Splittrade reaktioner från experter och branschen

Remissrundan, som pågår fram till mitten av november, har hittills gett blandade svar. Banker som Handelsbanken och Skandia välkomnar lättnaderna som ett sätt att möta den tuffa bostadsmarknaden, där höga priser och räntor redan stänger ute många unga. ”Det här kan öka antalet budgivare och göra marknaden mer likvid”, säger en talesperson för Landshypotek Bank.

Kritiken är dock skarp från andra håll. FI har uttryckt oro för ökad makroekonomisk risk, medan Fastighetsägarna varnar för att förslagen gynnar befintliga ägare mer än nya köpare genom prisdrivande effekter. En artikel i Svenska Dagbladet belyser hur förslagen kan ”splittra remissinstanserna” och skapa osäkerhet på marknaden.

Vad bör du tänka på nu?

Om du funderar på att köpa bostad: Vänta inte nödvändigtvis på april 2026 – de nuvarande reglerna gäller fortfarande. Men om du har ett befintligt lån med högt amorteringskrav kan det vara värt att kontakta din bank för att diskutera möjligheten till omförhandling när förändringarna träder i kraft.

Regeringen motiverar förslagen med att de ska främja rörlighet på bostadsmarknaden och stödja unga hushåll, men debatten om balansen mellan tillgänglighet och stabilitet fortsätter. Följ utvecklingen på regeringens webbplats för uppdateringar.