Regressrätt

0
regressrätt

Regressrätt uppstår när en eller flera personer betalat en skuld som helt eller delvis borde ha betalats av någon annan.

Ett exempel på en sådan situation är när en person som utsatts för våld får ersättning av Brottsoffermyndigheten. Myndigheten betalar ut summan, men har regressrätt gentemot gärningsmannen som angripit brottsoffret. Han eller hon är därför skyldig att återbetala pengarna enligt överenskommelse.

En liknande situation uppstår vid exempelvis utbetalning av skadestånd enligt skadeståndslagen. Om det finns flera skadeståndsskyldiga parter och endast en av dem betalar skadeståndet är resterande parter skyldiga att återbetala en del av beloppet. Regressrätten kan alltså gälla när en enda part betalat en annan parts lån, men också när flera parter betalat för en eller flera personer.

Vad krävs för att regressrätten ska gälla?

Enligt lag ska den som har regressrätt få summan som fastställts. Däremot är det inte alla skulder som medför regressrätt, och rätten är inte heller giltig hur länge som helst.

Ansvar enligt lag

För att tala om regressrätt ska den betalande parten enligt lag eller avtal vara skyldig att betala en annan eller flera personers skuld. I en del situationer krävs det inget avtal, eftersom lagen är tillräcklig. Ett exempel på en sådan situation är bolagsmännen i ett handelsbolag, som har solidariskt betalningsansvar. Det innebär att samtliga är lika ansvariga för företagets skulder. Om företaget skulle ha en skuld som betalas av en av bolagsmännen är de andra skyldiga att betala en del av det totala beloppet till honom eller henne. Här krävs det inte att man upprättat ett avtal som fastställer det här, utan det är redan bestämt i lagen.

Avtalat betalningsansvar

Att betala en annan persons skulder medför inte nödvändigtvis regressrätt. För att det ska vara fallet krävs som nämnt ett juridiskt bindande avtal som fastslår att en eller flera personer ska betala en skuld för någon annans räkning. Det gäller exempelvis en borgensman, som åtar sig att gå i borgen för en närstående. Då ansvarar borgensmannen för skulden om gäldenären skulle få svårigheter med att betala i tid. Eftersom borgensmannen ingått avtal att vara borgensman är han eller hon skyldig att betala, men i bristen på avtal har man ingen regressrätt när man betalar någon annans skuld.

Den som betalar en närståendes eller väns skulder kan därför inte räkna med regressrätt, även om man är berättigad till att få tillbaka pengarna. Då handlar det istället om att kunna bevisa att man faktiskt lånat ut pengar eller att man betalat skulder som funnits på den andra personens namn. Man bör alltså inte förväxla regressrätt med rätten att få tillbaka utlånade pengar.

Preskriptionstid

Precis som många andra rättigheter gäller regressrätten under en begränsad tidsperiod. Det innebär att den som har regressrätt måste utnyttja rätten innan preskriptionstiden löpt ut, vilket vanligtvis är 10 år. I vissa fall, exempelvis mellan försäkringsgivare och försäkringstagare, är preskriptionstiden så kort som 3 år. För att vara på den säkra sidan bör man därför vara noga med att kolla upp vilken preskriptionstid som gäller i varje enskilt fall.

Pressa bankerna och få den lägsta räntan på dina lån

På hemsidan Consector.se kan du jämföra både bolån och privatlån kostnadsfritt.
Consector jämför upp till 30 st olika banker med en enda ansökan och en enda kreditupplysning. De presenterar sedan bankernas erbjudanden för dig så att du kan välja själv om du vill acceptera något av dessa erbjudanden eller inte.
Consector kan även hjälpa dig att få ner räntan på dina befintliga bo- och privatlån. De har tidigare lyckats få ner kunders räntor till 1,09% i vissa fall. Du förbinder dig inte till något när du gör en ansökan hos Consector.se och det är helt gratis.

Ställ en fråga

Please enter your comment!
Please enter your name here