Räntesänkning & räntehöjning

En räntehöjning innebär att kostnaden för att låna pengar ökar. En räntesänkning innebär därmed att kostnaden istället minskar. När Riksbanken höjer eller sänker sin styrränta för att stimulera den ekonomiska aktiviteten så påverkas marknadsräntor, inklusive bolåneräntor.

Det finns flera sätt att tänka kring, och agera på, räntesänkningar och räntehöjningar som sker på styrräntan och därmed bolåneräntan. Det viktigaste är att utgå från den egna ekonomiska situationen och välja en väg som känns långsiktigt trygg. 

Nedan presenteras några olika sätt att förhålla sig till ändringar i bolåneräntan. Kom ihåg att inget sätt är ”bäst” och att dessa förhållningssätt enbart ska ses som förslag.    

Balansera och minska risken

Många hushåll överför samma summa till ett ”bolånekonto” varje månad. Ett vanligt bankkonto varifrån sedan de månatliga betalningarna av ränta och amortering sker. Men istället för att överföringen dit är på den exakta bolånekostnaden finns en viss marginal inräknad. På detta sätt balanseras bolånekostnaden över tid utan att det behöver påverka hushållsbudgeten speciellt mycket. 

Vid räntesänkningar

Vid räntesänkningar kommer beloppet som betalas till banken bli lägre. Eftersom samma summa ändå överförs till bolånekontot kommer saldot sakta men säkert att öka. Det går även att ha en ”övre gräns” för hur mycket som ska få finnas på kontot. Om den gränsen nås amorteras bolånet med överstigande belopp en gång per år. 

Vid räntehöjningar

Vid räntehöjningar kommer beloppet som betalas till banken bli högre. Är det bara en liten höjning kanske det innebär att hela beloppet som är avsatt till bolånekontot behöver användas och att saldot inte ökar. Sker flera höjningar kan sparat belopp delvis användas för att täcka den högre bolånekostnaden.

Förhållningssätt

Detta förhållningssätt innebär att hushållet tar ”höjd” för räntehöjningar och räntesänkningar och samtidigt kan ta del av fördelen med att ha rörlig ränta över en längre tidsperiod.  

Räkna högre – som kalkylränta

Att räkna (budgetera) med en betydligt högre räntenivå än aktuell är även något som bankerna gör. Nedan visas bankernas genomsnittliga kalkylränta sedan 2009. Det är den räntenivå som bankerna beräknar att bolånetagaren ska kunna hantera inom sin privatekonomi för att bolånet ska beviljas. Som visas är kalkylräntan flera procentenheter högre än aktuell rörlig bolåneränta. 

^{(Bildkälla: Riksbanken.se)}

Ingen ändring – Alltid rörligt

Ett förhållningssätt till ränteändringar är att aldrig agera. Oavsett om bolåneräntan går upp eller ner, och därmed även bolånekostnaden, behålls räntan rörlig. Detta utifrån att det statistiskt är bättre att ha rörlig än bunden ränta under längre perioder. 

Ett exempel på detta visas i grafen nedan som visar utvecklingen av Nordeas bolåneräntor mellan 2005 och 2024. Som visas ligger den grön linjen (rörlig) i de allra flesta fall under den bundna nivån. Det är enbart inför kraftiga ränteökningar (2006 och 2023) som det hade varit lönsamt att binda på 2-3 år. Men det är extremt svårt att veta när dessa tillfällen infaller i förväg. 

^{(Bildkälla: Nordea.se)}

Förhållningssätt

Förhållningssättet blir i detta fall att rörlig ränta ger lägst kostnad – uträknat över en längre period. Oavsett vad som händer kan låntagaren känna sig trygg med att ett lägre belopp betalas än om bundet alternativ hade valts. Visserligen kommer månadskostnaden variera kraftigt över tid men alternativet, att binda, hade statistiskt varit sämre. 

Binder när kostnaden blir för hög 

Ett annat sätt att tänka kring räntehöjningar är att utgå från vilken ekonomisk marginal som finns i hushållsekonomin. Via en bolånebudget går det att beräkna ungefär hur hög ränta som kan hanteras och vad som därmed kan vara avgörande för när lånet ska bindas. 

Det innebär att hushållet har rörlig ränta fram till den dag då exempelvis 2-årsräntan når en viss nivå. Då binds hela, eller delar av, lånet för att inte boendekostnaden ska gå över den gräns som kan hanteras. 

Exempel – ”3% är vad vi klarar av”. 

Familjen Jansson har rörlig bolåneränta på 1,5% vid ett tillfälle då den bundna 2-årsräntan var 2,20 %. Deras bolånebudget visar att de skulle kunna hantera en ränta på 3,00% men inte högre än så. 

Efter ett par räntehöjningar är den rörliga räntan på 2,50% och den 2-års bundna på 3%. I detta läge väljer familjen att binda på två år. De känner sig därmed trygga i att kostnaden i alla fall inte kan gå över denna nivå under kommande två år. Under dessa två år kan familjen justera sin ekonomi och förhålla sig till eventuella högre boendekostnader. 

Förhållningssätt

Detta förhållningssätt utgår från budgeten för bolånet och ekonomisk trygghet. Över tid kan det vara dyrare än att alltid ha rörligt men samtidigt förväntas bolånekostnaden kunna hanteras. 

Utgå från ”normal” ränta

Det finns inget som anger vad som är ”normal” räntenivå. Däremot går det att historiskt se inom vilket intervall som bankernas bolåneräntor varit på. Det kan ge en viss fingervisning om vad som är vanligt. 

Nedan presenteras Nordeas boränta mellan 2005 och 2024, dvs de senaste 20 åren. Den gröna linjen (3 mån) är rörliga bolåneräntan. Under denna period har den enbart varit över 5% under två kortare perioder, 2008 och 2023. Nivån var även under 2% enbart två gånger, 2010 och mycket lite under 2019. 

(Bildkälla: Nordea.se)

Under de senaste 20 åren har den rörliga räntan alltså främst rört sig i intervallet 2 – 5 %. Under åren före det tidsintervall som visas i grafen (1997 – 2004) var Nordeas rörliga ränta i genomsnitt på 5,12 %* (intervallet 4,10 % – 6,05%). Däremot finns det undantag från dessa räntenivåer. År 1996 var Nordeas rörliga ränta på 9,95 %!

*Genomsnitt beräknat på rörlig ränta i januari varje år. 

Förhållningssätt

Ett sätt att tänka kring räntehöjningar och räntesänkningar är att utgå från att det kommer gå upp, och ner, mellan cirka 2 och 5%. Som grafen visar sker även små justeringar i den rörliga räntan mycket ofta och det är sällan som den är på snarlik nivå under flera år i rad. 

Utifrån detta synsätt bör bolånetagaren ”ta höjd” för att kunna hantera en räntenivå på upp till 5 %. Detta även vid tillfällen då den rörliga bolåneräntan är kring enbart 2%. 

Jämföra räntan och förhandla vid höjning

Ytterligare ett sätt att tänka kring räntehöjningar är att ta tillfället i akt för att jämföra och förhandla med sin bolånebank. Om en ökning exempelvis har skett med minst 0,50%-enheter sedan senaste tillfället sker en ny förhandling. 

Förhållningssätt

Även om den rörliga bolåneräntan kan gå upp eller ner innebär detta förhållningssätt att låntagaren i alla fall ”har gjort vad man kunnat” för att pressa räntekostnaden. En vetskap som kan skapa en trygghet. Men det kräver däremot att låntagaren kan hantera de varierande räntekostnader som kan uppstå över tid. 

Två tips på vägen

Hur man bör tänka kring räntehöjningar och räntesänkningar mynnar ut i samma resonemang som kan föras kring frågan ”bör man ha bolånet fast eller rörligt?”. Det handlar inte enbart om vad som är bäst ekonomiskt utan även hur låntagaren påverkas av varierande månadskostnader. 

Uppgång påverkar mest

Forskning och statistik visar tydligt att människor påverkas starkare känslomässigt av att förlora 1000 kronor än att vinna 1000 kronor. Kortfattat betyder det att vi människor värderar något högre enbart utifrån att vi har tillgång till det, vilket kallas för besittningseffekten. 

Det skulle kunna innebära att den negativa känslan vid en räntehöjning är starkare än den positiva vid räntesänkning. Det ökar i sin tur sannolikheten att människor agerar och vill förändra sin lånesituation. Att vara medveten om denna effekt gör att man tar ”ett steg tillbaka” och inte agerar för ofta och för snabbt. 

Förhållningssätt utifrån ekonomisk situation

Räntesänkningar och räntehöjningar bör inte vara det avgörande för om en person väljer att bibehålla rörlig ränta eller binda den över ett par år. Det viktigaste att utgå ifrån är personens ekonomiska situation och behov av ekonomisk trygghet. Även om det statistiskt är bäst att, över en lägre period, ha rörligt har bundet alternativ sina fördelar. 

Generellt och historiskt så har det varit billigare att ha rörlig ränta än bunden ränta. Man kan se bunden ränta som en typ av försäkring där man vet sin boendekostnad en tid framöver, men för det kan man få betala en premie i form av högre ränta. / Julia Zakrisson, boendeekonom på Stabelo

Se även

Vi har byggt en enkel räntesnurra där du kan se hur din räntekostnad påverkas om din ränta går upp eller ner.