Så kan nya amorteringskravet påverka din ekonomi

Lägre krav på kontantinsats, ändrat skuldkvotstak och inget extra amorteringskrav vid belåning över 70% är förslag som en statlig utredning kommit med i veckan. Under våren 2025 ska regeringen ta beslut i frågan. 

I måndags presenterade en statlig utredning förslag på hur amorteringskravet bör förändras. En utredning som påbörjades efter att nuvarande regering fick makten då ett av deras vallöften var ett slopat amorteringskrav. De förslag som presenteras innebär lättnader kring amorteringskravet på flera punkter men helt och hållet försvinner det inte. 

Lägre kontantinsats

Nuvarande bolåneregler anger att högsta beloppet som får lånas, via bolån, är 85% av bostadens värde. Resterande belopp är kontantinsats och betalas vanligtvis med eget sparat kapital. Vid köp av en bostad som kostar 2 000 000 kronor krävs därmed 300 000 kronor i kontantinsats. 

Utredningens förslag är att accepterad belåningsgrad på bolån höjs till 90%. Med denna ändring kommer det krävs en lägre kontantinsats vilket därmed gör det lättare att ”komma in på bostadsmarknaden”. Vid en bostadsaffär på 2 000 000 kronor skulle det därmed krävas 200 000 kronor istället för 300 000 kronor i kontantinsats.

🔗 Läs mer och beräkna din egen belåningsgrad

Lägre amorteringskrav utifrån belåningsgrad

Dagens amorteringskrav anger att 1% av lånebeloppet behöver amorteras på bolånet om belåningsgraden är 50 – 70 %. Vid belåningsgrad på 70 – 85 % är kravet 2%. Även detta vill utredningen ändra genom att den högre amorteringsnivån tas bort. Det skulle innebära att amortering alltid måste ske med 1% i det fall som belåningsgraden är mellan 50 – 85%. I likhet med tidigare föreslås att bolånet kan vara amorteringsfritt om belåningsgraden är under 50%.

Ändrat skuldkvotstak

Den tredje ändringen gäller en ändring av skuldkvotstaket. Idag är gränsen på 4,5 vilket innebär att de som har ett bolån som är minst 4,5 gånger så stort som låntagarens årliga bruttoinkomst behöver amortera 1% extra per år. 

Detta extra amorteringskrav vill utredarna ta bort och istället införa ett skuldkvotstak på 5,5. Med andra ord ska inte bolån få tecknas på mer än 5,5 gånger årsinkomsten. Däremot ges bankerna viss flexibilitet kring denna gräns då upp till 10 % av utlåningen får frångå denna regel.

🔗 Läs mer och beräkna din egen skuldkvot

Remiss och regeringsbeslut

Nästa steg är att utredarnas förslag ska ut på remiss. Ett flertal remissinstanser kommer därmed få möjlighet att presentera hur de ser på förslagen och komma med förslag på ändringar. Därefter kommer frågan lyftas till regeringen som får rösta i frågan. Det innebär att någon ändring i amorteringskravet inte kommer att börja gälla förrän tidigast under första halvåret 2025. 

Så mycket påverkas bolånet

För de som önskar köpa sin första bostad kan de nya amorteringskraven underlätta finansiering och månadsbudget. Detta främst eftersom kravet på kontantinsats sänks och att tidigare 2% i amorteringskrav sänks till 1% vid hög belåningsgrad. 

En annan grupp som påverkas kraftigt är de med stora bolån, hög belåningsgrad och hög skuldkvot. Med belåningsgrad på över 70% och skuldkvot på över 4,5 är idag amorteringskravet 3%. Det kommer, om de nya förslagen går igenom, sänkas till 1%. En familj med lån på 3 000 000 kronor kommer därmed behöva amortera 30 000 kronor istället för 90 000 kronor per år. 

Delade åsikter bland experter

Ett flertal experter har uttalat sig om de aktuella förslagen. Bland dessa finns exempelvis Christina Sahlberg, på Compricer, som säger, till Efn.se, att gällande amorteringskrav har gjort det ”svårt för unga att komma in på marknaden”. Hon menar även att det har resulterat i att det byggts för lite bostäder.   

Även Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, kommenterar till Efn att ändringarna är positiva. Hon menar att den finansiella stabiliteten kan öka med de nya reglerna. Detta genom att ett mindre belopp ”blir låst i bostaden” vilket gör det lättare att bygga upp en buffert och hantera vardagsekonomin. Dessutom anses det nya bolånetaket vara en ”viktig åtgärd” för ”ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden”. 

Att ändringarna gör det lättare för förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden håller inte Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, helt med om. Han anger på Hemnets nyhetsblogg att ändringarna förväntas ”öka skuldsättningen hos hushållen” samt resultera i ”sannolikt stigande bostadspriser”. Det är därmed faktorer som ”drabbar dem som idag står utanför och vill in på bostadsmarknaden”. De förväntade ökade bostadspriserna får dessutom en ”självuppfyllande effekt” då köparna förväntar sig att priserna fortsättningsvis även kommer att gå upp. 

Alexander Piauger, ekonomireporter på GP, ställer sig mycket kritisk till förslaget och presenteras hans argumentation i debattartikeln ”Så drabbas du av förslaget om lättad amortering”. Han menar att utredarna med sina förslag vill ”göra det möjligt för unga svenskar att skuldsätta sig ännu mer” vilket bara förväntas ”elda på priserna och få motsatt effekt”.