Sälja bostad till utländska köpare

Att sälja sin bostad till utländska köpare skiljer sig ytterst lite mot att sälja till en svensk medborgare. Det viktigaste är att säkerställa att köparen har, eller kan skaffa, ett svenskt bankkonto. 

Inget juridiskt hinder

Det finns inte några juridiska hinder för att sälja en bostad till en utländsk köpare. Köparen behöver alltså inte vara svensk medborgare eller ens bo i Sverige. De enda krav som måste vara uppfyllda är de formkrav som nämns i Jordabalk 4 kap.1 §. Några av dessa formkrav är att följande ska finnas med i det skriftliga avtalet:

• Köpeskilling
• Överlåtelseförklaring
• Egendom
• Underskrift av köpare och säljare

Det finns däremot två problem som eventuellt kan uppstå vid en bostadsförsäljning till en person från ett annat land. Dessa två problem förklaras under faktarutan. 

Slutlikviden kan bli svår att betala

Ett problem som kan uppstå är att köparen får svårt att betala slutlikviden på tillträdesdagen. En transaktion som mäklaren vanligtvis hjälper till med genom kontakt med både säljarens och köparens bank. Men det kräver i så fall att bägge parter har ett svenskt bankkonto. 

Att detta kan bli ett problem är något som Mäklarsamfundet uppmärksammat. Det har nämligen visat sig att banker valt att ”av olika anledningar, neka personen att öppna ett konto och detta inte minst om personen inte är svensk medborgare”. Det sker primärt utifrån att banken inte kan uppfylla kraven på kundkännedom. 

Kan inte köparen öppna ett svenskt bankkonto, och överföra köpeskillingen dit i förväg, blir försäljningen betydligt svårare att genomföra på ett säkert sätt. 

Oavsett av vilken anledning banken nekar en köpare att bli kund kan det ställa till stora problem för såväl säljare och köpare som för fastighetsmäklare / Mäklarsamfundet.se

Två lösningar enligt Mäklarsamfundet

I artikeln ”Utländsk köpare och svensk bank – komplicerad relation” förklarar Mäklarsamfundet ett par lösningar i det fall som köparen inte kan öppna ett svenskt bankkonto. 

1. Klientmedelskonto

Köparen betalar in slutlikviden till klientmedelskontot. Det är därmed samma konto som inbetalning av handpenningen skett tidigare i försäljningsprocessen. Mäklaren slutför därefter bostadsköpet via en transaktion från klientmedelskontot till säljarens konto. 

Det är däremot en lösning som Mäklarsamfundet avråder ifrån. Detta bland annat utifrån att handhavandet ”strider mot syftet med och användningen av mäklarens klientmedelskonto”. Dessutom åligger det då mäklaren att genomföra samma kundkännedom som banken anser att de inte kunnat genomföra i tillräckligt god omfattning.  

2. Köparen betalar till säljarens konto

Ett annat alternativ är att köparen betalar slutlikviden direkt till säljarens bankkonto. Eftersom transaktionen tar någon dag att genomföra innebär det att betalningen sker i förtid och därmed är genomförd när parterna träffas på tillträdesdagen. En viss risk uppstår därmed för köparen då säljaren har tillgång till pengarna i förtid. Dessutom kan mottagande bank fortfarande neka transaktionen. Det är däremot mindre risk att transaktionen nekas än att personen nekas öppna ett svenskt bankkonto. 

”Finns inte så mycket att göra”

Om säljaren inte kan öppna ett svenskt bankkonto samt nekas genomföra betalning till säljarens bank finns det, enligt Mäklarsamfundet, ”inte så mycket för mäklaren att göra”. Det är därmed extra viktigt att mäklaren har kontrollerat köparens möjligheter att betala för objektet i förväg så att inte processen avbryts av denna anledning. 

Få våra 10 bästa sälja-bostads-tips

Få våra bästa tips i en PDF via mail, kostnadsfritt & helt förutsättningslöst.

Fyll i din e-post om du vill att vi ska skickar dig en kostnadsfri PDF med våra 10 bästa tips till den som ska sälja en bostad.

E-post:

Jag godkänner att Hojjo Sverige AB samlar in och behandlar min e-postadress för att skicka guiden samt nyhetsbrev, erbjudanden och marknadsföring. Jag har läst och godkänner villkoren.

Låt detta fält vara tomt om du är människa:

Vid ansökan om lagfart

Det andra problemet som eventuellt kan uppstå är när köparen ska ansöka om lagfart. Reglerna är nästan identiska mellan att ansöka som svensk medborgare och att ansöka som utländsk medborgare. Däremot finns en viss skillnad, som går att läsa om på Lantmäteriets sida ”Lagfart – utländsk medborgare eller svensk medborgare som har utvandrat”.  

Skillnaden är att Lantmäteriet inte har automatisk tillgång till personuppgifterna på personen. Därför behöver bilagor bifogas i ansökan som påvisar personens identitet. Dessutom har inte Lantmäteriet tillgång till om den person som skrivs in som ägare av en fastighet exempelvis är gift. 

Risken att detta skulle bli ett problem är däremot mycket liten. Detta utifrån att mäklaren redan tidigt i försäljningsprocessen kontrollerat identitet på både köpare och säljare. Därmed har ID-handlingar redan använts.