Det går utmärkt att köpa och äga en bostad tillsammans med en eller flera andra personer. Gäller köpet en friköpt bostad, exempelvis en villa, finns det inget som hindrar samägande. Gäller det en bostadsrätt kan bostadsrättsföreningen sätta käppar i hjulet.
- Friköpt bostad: Inget hindrar att du äger bostaden tillsammans med vem/vilka du vill
- Bostadsrätt: Bostadsrättsföreningen kan neka att du köper bostadsrätten tillsammans med en eller flera andra personer i särskilda fall. Läs mer om det längre ner i artikeln.
Artikelns innehåll:
1. Vem betalar vad?
2. Vem får vinsten/förlusten vid en försäljning?
3. Vad händer vid separation?
4. Olika kontantinsats
5. Vem deklarerar och betalar skatt vid en försäljning?
6. Vad händer om en delägare dör?
7. Bostadsrättsföreningen kan neka gemensamt ägande
Klicka för att gå direkt ner till önskad rubrik
Vem betalar vad?
Fastighetsskatt / fastighetsavgift
Fastighetsskatten skall betalas av den som står som ägare av fastigheten vid ingången av den 1:a januari. Samtliga delägare den 1 januari är solidariskt betalningsskyldiga.
Bolån
Samtliga låntagare är i princip alltid solidariskt betalningsskyldiga när det gäller bolån. Delägare kan såklart göra upp sinsemellan om vem som skall betala vad men mot banken är låntagarna solidariskt betalningsskyldiga.
Månadsavgift till föreningen
Samtliga delägare är solidariskt betalningsskyldiga för månadsavgiften till bostadsrättsföreningen. Delägare kan såklart göra upp sinsemellan om vem som skall betala vad men mot bostadsrättsföreningen är de solidariskt betalningsskyldiga.
⬇️ Scrolla ner och läs vad solidariskt betalningsskyldig innebär
Vem får vinsten/förlusten vid en försäljning?
Vid en försäljning betalas bolånet tillbaka först. Eventuella pengar som blir kvar fördelas enligt ägarandelarna om inget annat avtalats.
Om bostaden säljs för ett pris som är lägre än bolånets storlek kommer varje delägare att solidariskt krävas på återstående belopp.
Ska du sälja din bostad rekommenderar vi att du först jämför mäklarna och deras arvoden på Hittamäklare.se.
Vad händer vid separation?
Om ni vill separera skiljer sig reglerna åt beroende på om ni är sambos eller gifta eller varken eller.
Gifta
Om ni är gifta skall allt ni äger delas upp mellan er 50/50 så länge ni inte upprättat äktenskapsförord som säger annat eller om det finns andra dokument som säger annat, exempelvis villkorade gåvobrev eller liknande.
Sambos
Om ni är sambos räknas all egendom som köpts till det gemensamma boendet (inkl bostaden) som samboegendom. All samboegendom skall delas 50/50 vid en separation om inget annat avtalats i ett samboavtal eller om det finns andra dokument som säger annat, exempelvis villkorade gåvobrev eller liknande.
Varken gifta eller sambos
Räknas ni varken som gifta eller sambos skall inga prylar eller inredning delas upp. Om bostaden säljs delas pengarna upp baserat på ägarandelarna.
Om någon part inte längre vill vara delägare får ni komma överens om huruvida delägaren skall köpas ut av någon/några av de andra delägarna. Om ni inte kommer överens tvingas ni att sälja bostaden.
Vad gäller om man gått in med olika insats?
Vid olika insats skall särskilda avtal tecknas för att reglera så att det blir rätt vid en försäljning. Har man inga avtal som reglera skall pengarna från bostaden delas 50/50 om man är sambos eller gifta.
- Är man gifta bör vanligtvis ett äktenskapsförord + ett skuldebrev upprättas
- Är man sambos bör vanligtvis ett samboavtal + ett skuldebrev upprättas
🔗 Läs vår djupgående artikel om olika insats vid köp av bostad
Vem betalar skatt vid en försäljning?
Varje enskild delägare skall deklarera och betala skatt för försäljningen av sin andel.
🔗 Läs vår artikel om att beräkna skatt & deklaration av bostadsförsäljning
Vad händer om en delägare dör?
Om någon av delägarna dör tar den avlidnes dödsbo över ägandet samt skyldigheter och rättigheter som den avlidne hade. De andra delägarna har möjlighet att köpa den avlidnes andel till marknadsvärdet. Om ingen delägare vill köpa ut dödsboet genomförs en vanligt försäljning av hela bostaden.
🔗 Läs vår artikel om att ärva hus eller bostadsrätt
Bostadsrättsföreningen kan neka medlemskapet i vissa fall
För att få äga en del av en bostadsrätt måste man bli medlem i bostadsrättsföreningen. Föreningar kan neka medlemskap i särskilda fall. Några exempel då medlemskap kan nekas är:
Delat ägande
Ibland köper föräldrar en bostadsrätt tillsammans med sitt barn. Då äger vanligtvis föräldern 80-90 % av bostadsrätten medan barnet äger 10-20 %. Tanken är då att barnet skall bo i bostadsrätten. Bostadsrättsföreningen kan säga nej till delat ägande (dock inte mellan makar, registrerade partner eller sambor). Det är dock många bostadsrättsföreningar som godkänner delat ägande.
Föreningens stadgar godkänner inte medlemmen
Vissa föreningar har särskilda krav på medlemmar, exempelvis att endast medlemmar som är minst 65 år gamla accepteras. Finns sådana särskilda krav i stadgarna kan det hindra ett samägande om samtliga ägare inte är över 65 år gammla.
Planerar du att sälja eller köpa en bostad inom det närmaste året?
Då kan vi rekommendera dessa två gratistjänster:
1. Hittamäklare.se – få hjälp med att samla in offerter & att jämföra mäklarna i det område där du bor. Offerterna kan du använda för att undvika att betala onödigt mycket för mäklaren.
2. Lånekoll.se – Jämför räntor & villkor på bolån & lånelöften hos Lånekoll. Med en enda ansökan jämför du erbjudanden från flera olika banker & väljer själv om du vill acceptera något erbjudande eller inte.
Tjänsterna ovan är helt gratis att använda & du förbinder dig inte till något när du gör en ansökan.
Vad betyder solidariskt betalningsskyldig?
Solidariskt innebär att alla delägare eller låntagare är lika skyldiga att betala hela kostnaden. Betalas inte kostnaden kommer samtliga delägare eller låntagare att krävas på hela beloppet. Har du otur kan du alltså bli tvungen att betala hela beloppet själv trots att du bara äger en del av bostadsrätten eller har bolånet tillsammans med flera andra.
Motparten bryr sig alltså inte om vem som betalar. Betalas inte pengarna in kommer varje enskild delägare att krävas på hela beloppet.
Ett regressavtal gör att man kan få pengarna tillbaka
Om man äger tillsammans eller har ett bolån tillsammans kan man skriva ett regressavtal. Det avtalet gör att man har rätt att kräva den andra parten på betalning i efterhand om det skulle bli så att man blivit tvungen att betala hela kostnaden själv.
🔗 Läs vår djupgående artikel om regressavtal
Samäganderättsavtal
Ett samäganderättsavtal reglerar vem som skall göra vad. Det reglerar delägarnas rättigheter och skyldigheter.
🔗 Läs vår djupgående artikel om: samäganderättsavtal